18 September

"Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst." Ordspr 29: 18.

FÖR att få se Gud eller av Honom erhålla en uppenbarelse är det av vikt att vi förbida Honom. Tidsmomentet är här det avgörande. Vårt hjärta är likt en känslig fotografiplåt, och för att Guds bild skall bli inpräglad där, måste vi länge sitta invid Hans fötter. Sjöns upprörda yta återspeglar aldrig något föremål.

Vi måste bli stilla, om vi vilja se Gud. Det ligger kraft i åsynen av en del ting, som tala till våra känslor. En stilla solnedgång bringar frid åt ett oroligt hjärta. Att skåda Gud förvandlar alltid ett människoliv.

Jakob såg Gud vid Jabboks vad och blev förvandlad till Israel. Då Gideon mötte Gud, blev han en tapper stridsman efter att ha varit en feg stackare. Då Tomas såg Kristus, förvandlades han från en tvivlande efterföljare till en trogen, tillgiven lärjunge. Men människor ha mött Gud sedan Bibelns dagar. William Carey såg Gud och lämnade sin skomakarbänk för att begiva sig till Indien. David Livingstone såg Gud och övergav allt för att följa Honom genom djunglerna i det mörka Afrika. Skaror av människor ha mött Gud och befinna sig i dag i olika delar av världen för att påskynda spridandet av det glada budskapet till hedningarna. — Dr Pardington.

Knappast någonsin är det fullkomligt stilla i själen. Gud viskar nästan oavbrutet något till oss. När världens röster i själen tystna eller försvagas, kunna vi höra Guds stilla röst. Han viskar alltid något till oss, men vi uppfånga det icke alltid på grund av bullret och jäktet omkring oss, då livet brusar framåt. — F. W. Faber.

I hjärtats fördolda jag hör, hur en röst
till mig talar
om vila i Jesus, om ro vid Hans bröst,
om frid, som min ande hugsvalar.

Den vittnar om frälsning fullkomnad för mig,
om försoning;
att Herren det hjärta Han vunnit åt sig,
själv smyckar och viger till boning.

Den samlar från världsbullret tankarna in
och mig giver
en försmak av himlen, och djupt i mitt sinn'
Guds heliga vilja inskriver.

Den talar om översteprästerlig tjänst,
som bereder
mig himmelska frukter av Kristi förtjänst,
och närmare målet mig leder.


Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman.