Tillit till Herren

Ett finskt ordspråk säger: "Olyckan kommer inte med skälla om halsen."

Olyckan överraskar oss i allmänhet. Men det är också ett annat faktum, som mycket ofta slår in. Olyckan kom som en överraskning in i Jobs liv. Men det räckte inte med bara en olycka. Den förde med sig en hel serie av olyckliga händelser. Detta kan konstateras också i mången annans liv. En olycka kommer sällan ensam, utan den drar med sig en hel serie av andra olyckor.

Sjukdomen för med sig ett svårt ekonomiskt läge. Ett svårt ekonomiskt läge leder åter till många försakelser. Många försakelser för med sig nya svårigheter, ibland i en sådan mängd att till och med utomstående måste undra, vad Herren riktigt kan mena med allt detta.

Vi vågar inte börja tolka Herrens avsikter, då vi inte vet dem och inte känner dem. Men sådana serier av olyckor kan ändå väcka en del tankar hos oss. Innan Herren kan välsigna oss med en fullkomlig välsignelse, måste han bryta ned vår egen kraft. Och denna känsla av egen kraft är så seg i oss, att den naturliga människan gör allt för att kunna bevara den.

Herren vill försätta oss i ett tillstånd av total hjälplöshet, men just detta vill vi inte underkasta oss. Därför måste han lägga tyngd på tyngd. Du bär ganska lätt en femkilos tyngd. Men en femhundrakilos tyngd kan du inte längre lyfta. Den måste du redan låta någon starkare bära.

Herren vill föra oss fram till den punkt, där vi tvingas att överlämna allt åt honom att bära. Härtill fordras en oerhörd tillit till den levande Herren, och en sådan tillit har vi i allmänhet inte under tider av nöd. I en sådan bedrövelse förmår vi inte överlämna något åt Herren att bära. På sin höjd kan vi lämna oss alldeles hjälplösa i hans vård.

Men det är just det mål Herren syftar till. Då du totalt hjälplös blir kvar i Herrens händer, har han fått till stånd just det han strävar efter. Sedan Herren fått absolut makt i ditt liv, är det lätt för dig att anförtro dig i hans vård också i alla andra avseenden. Du har inte längre det synliga till ögonmärke utan det osynliga, och den levande Jesus är nu allt för dig.

Av Paulus brev förstår vi, att detta var Herrens väg med honom. Gud ville ha denne man helt i sitt våld, men han ville också vara den mannens kraft. Därför tog Herren från Paulus alla hans egna möjligheter genom att lägga börda på börda, tills mannen blev så fattig, att han rentav fann behag i dessa sina stora bördor.

Han gladdes över att han blev allt svagare i sig själv, för ju svagare han blev, desto mer kunde han fyllas med Kristi kraft. När hans egen kraft nått nollpunkten, då kunde den helige Andes kraft fylla honom. Och nu först var han ett sådant redskap, som Herren obehindrat kunde bruka.

Herre, tag bort min egen kraft och förmåga, men låt mig förnimma din kraft. Hjälp mig att verkligen så fullständigt nöja mig med din nåd, att din nåd är mig nog.

Bibelord att meditera över: 2 Kor 11: 24-31. Jes 43: 1-2.

Från "Tröstens Gud" av Urho Muromaa.