24 September
"Och när de hade kommit fram emot Mysien, försökte de att fara in i Bitynien, men Jesu Ande tillstadde dem det icke." Apg 16: 7. VILKET sällsamt förbud! Dessa män voro på väg till Bitynien just för att utföra Kristi verk, och dörren stängdes framför dem av Kristi egen Ande. Ibland har också jag fått erfara detsamma, då jag blivit avbruten just då jag varit mitt uppe i en, som det synts mig, nyttig verksamhet. Jag möttes av motstånd, som tvingade mig att vända om, eller också blev jag genom sjukdom tagen avsides. Hur svårt har det icke varit för mig att under sådana tider avbryta arbetet, just emedan jag trott mig vara i den helige Andes tjänst. Men jag har försått, att vi tjäna Anden ej blott genom vårt arbete utan också genom vår väntan. Jag har insett, att det i Kristi rike ej blott gives tider, då det gäller för oss att handla, utan även tider, då vi måste låta bli att göra det. jag har lärt mig förstå, att den avsidestagnes ensliga plats ofta är den nyttigaste under det skiftande människolivet — den bringar en rikare skörd än de tider giva, då säd och vin finnas i myckenhet. Jag har lärt mig att tacka den helige Ande, för att jag nödgats avstå från att besöka månget härligt Bitynien. O, Du gudomlige Ande, min önskan är att ständigt vara ledd av Dig, om och mitt hopp om att bli till nytta slår fel! I dag synes dörren till liv och verksamhet öppna sig för mig, i morgon kan den tillslutas just när jag står i begrepp att gå genom den. Lär mig att under tider av overksamhet finna en annan dörr öppen för mig. Hjälp mig att just i det som hindrar mig från att tjäna Dig se en ny ingång till Din tjänst. Vederkvick mig med kunskapen om att plikten stundom består i att ingenting göra samt tjänsten och arbetet i att vänta och vara stilla. När jag minnes kraften i "den stilla rösten", skall jag ej knota, fastän Anden stundom ej tillstädjer mig att gå vidare. — George Matheson. |
Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman. |