"Så skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara edra hjärtan och edra tankar i Kristus Jesus." Fili 4: 7.

DJUPT under havsytan, som röres upp av stormen och piskas av vindarna, råder fullkomligt lugn. När man muddrat upp bottnen och upptagit lämningar, har man av dessa funnit, att de icke blivit rörda på minst hundrade eller tusen år. Guds frid är denna eviga ro, vilken likt havsbottnen ligger alltför djupt för att nås av yttre oro och bekymmer. Och den själ, som lever nära Gud, blir delaktig av denna frid, som av intet kan störas. — A. T. Pierson.

Det finnes ett djup, dit stormen ej når,
i andarnas rike,
där brusande längtan till vila går —
en ro utan like, där tröttat hjärta finner sin hamn,
en öppen, blödande frälsarfamn — —.

Hur vågorna gå från strand och till strand
på havet det vida,
det djupet drager med mäktiga band
de hjärtan, som lida. Det viskar om ro,
det bjuder frid, när vågorna gå i livets strid.
Anna Ölander