19 Oktober
"Herrens förbundsark gick framför dem." 4 Mos 10: 33. GUD ger oss ingivelser, men ej för att vi skola handla enbart efter dem. Om ingivelsen är från Gud, skall Han själv genom tillräckliga bevis bekräfta den, så att dess riktighet icke kan betvivlas. Vi äga i Bibeln en skön berättelse om Jeremia, huru han fick ingivelsen att köpa åkern i Anatot, Jeremia handlade dock ej omedelbart efter denna ingivelse. Först efter en dags förlopp, då hans farbroders son kom till honom och gav honom det yttre beviset genom att föreslå köpet, sade Jeremia: "Då förstog jag, att det var Herrens ord." Han väntade, till dess Gud genom en yttre skickelse bekräftade ingivelsen och handlade sedan med detta synliga bevis för ögonen. Gud vill, att vi skola handla i överensstämmelse med Hans sinne. Vi få därför icke lämna Herdens stämma obeaktad, utan på samma sätt som Paulus och hans följeslagare i Troas gjorde, bör vi lyssna till alla de röster som tala och genom de olika förhållandena söka utröna, vad som är Guds fullkomliga vilja. "Åt det håll Guds finger pekar, skall Guds hand bana väg!" Säg icke i ditt hjärta, vad du vill eller icke vill göra, utan förbida Gud, tills Han låter dig veta sin väg. Så länge som vägen är fördold för dig, är det klart, att du ej behöver handla. Han ansvarar själv för följderna, då du förblir kvar där du är. |
Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman. |