"Gören eder intet bekymmer." Fili 4: 6.

GUDS barn borde aldrig ängslas. Våra prövningar, bekymmer och svårigheter huru stora, många och växlande de än må vara, borde icke under några omständigheter få oroa oss, emedan vi ha en allsmäktig Fader i himmelen, som älskar sina barn på samma sätt som Han älskar sin enfödde Son, och som har sin lust i att bistå och hjälpa dem i alla tider och under alla förhållanden. Vi skola hörsamma ordet: "Gören eder intet bekymmer, utan låten i allting edra önskningar bliva kunniga inför Gud genom åkallan och bön med tacksägelse."

"I allting" — vi skola lägga allting inför Gud, icke blott då huset står i lågor eller då den älskade hustrun eller barnen ligga inför döden, utan även livets minsta ting, allt det som världen benämner småsaker. Låt oss dag för dag leva i helig gemenskap med vår himmelske Fader och vår dyre Herre Jesus. Då vi vakna om natten, vända vi oss osökt till Honom och tala till Honom, framläggande inför Honom alla olika små angelägenheter. Och under de sömnlösa timmarna delge vi Honom svårigheterna beträffande vår familj, vårt yrke, vårt kall, ja, vadhelst än prövar oss.

"Genom åkallan och bön" — i det vi intaga tiggarens plats inför Gud, framhärda och bida vi uthålligt med allvar och nit. "Med tacksägelse'' — vi skola lägga en god grund genom att alltid vara tacksamma. Om än allt annat skulle fattas oss, står den sanningen dock städse fast, att Han frälst oss från helvetet. Dessutom har Han givit oss sitt heliga Ord, sin Son — Hans dyrbaraste gåva — och den helige Ande. Vi ha för den skull rik anledning att vara tacksamma. Ack, låt oss vinnlägga oss härom.

"Så skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara edra hjärtan och edra tankar i Kristus Jesus."

Detta är en välsignelse, så stor, verklig och dyrbar, att den blott kan erfaras, ty den övergår allt förstånd. Ack, låt oss fara efter att uppleva den, och resultatet skall bli — om vi nämligen ständigt förbliva därvid — att Gud blir vida mer förhärligad än vad hittills skett. — George Muller.