"— fastän han — — icke öppnade sin mun." Jes 53: 7.

HURU mycken nåd fordras det ej för att på ett rätt sätt uthärda ett missförstånd och med heligt saktmod underkasta sig en omild behandling. Intet är mer prövande för den kristne än att höra något ont sägas om sig. Det är det instrument, som prövar, om vi äro förgyllt silver eller gediget guld. Om vi blott kände till de välsignelser, som ligga gömda i våra prövningar, skulle vi säga såsom David, då Simei förbannade honom: "Må han förbanna — — kanhända — — Herren åter giver mig lycka till gengäld för den förbannelse som i dag uttalas över mig.

Det finns människor, som förgäta storheten i sitt livsverk och blott tänka på sina egna sorger och fiender, tills deras liv blir likt en virvel av trätor och strider. Det är som med ett getingbo. Du kan fördriva getingarna för att antagligen bli illa stungen och ingenting få för din möda, ty icke ens deras honung har något värde.

Gud give oss mera av Kristi sinne: "När han blev smädad, smädade han icke igen, utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist." "Se — på honom som har utstått så mycken gensägelse av syndare." — A. B. Simpson.

Stilla, ja, allt mera stilla,
göre du, Guds Lamm, min själ,
stilla, när det går mig illa,
stilla, när det går mig väl!
Lär mig tyst och tålig vara,
låt i mig din kraft bli spord,
och mitt nådeliv förklara
mer med vandel än med ord!
E. Bergqvist