3 Oktober
"Efter jordbävningen kom en eld; men icke var Herren i elden. Efter elden kom ljudet av en sakta susning." 1 Kon 19: 12. EN SJÄL, som gjort snabba framsteg i Herrens kunskap, blev en gång tillfrågad om hemligheten härtill. Hon svarade klart och bestämt: "Hav akt på Guds röst i ditt inre." Orsaken till att många av oss ej känna eller bättre förstå Gud, är att vi ej giva akt på Hans verkningar i själen. Hans röst är stilla och lågmäld. En Stilla röst kan knappast höras, den måste förnimmas. Så är Hans milda tryck på hjärta och sinne likt morgonens lätta vind, då den berör ditt ansikte. Hans röst ljuder lungt, nästan försagt i ditt hjärta, men om du ger akt på den, blir den tydligare för ditt inre öra. Den är avsedd att uppfångas av kärlekens öra, och kärleken är lyhörd till och med för de svagaste viskningar. Det kommer även en tid, då kärleken upphör att tala, om den ej blir besvarad eller trodd. Han är kärleken, och om du vill känna Honom och Hans röst, lyssna då ständigt till Hans stilla maningar. Under samtal, då du står i begrepp att yttra ett obetänksamt ord, hav akt på den milda varnande rösten i ditt inre, och avstå från att säga det du ämnade. Då du vandrar på en väg, som för dig tyckes vara den rätta och i ditt inre förnimmer en stilla maning ljuda med övertygelse och kraft, giv då akt på den, skulle och dina ändrade planer enligt mänsklig tanke verka som den största dårskap. Lär dig att förbida Herren för fullgörandet av Hans vilja. Låt Gud få uppgöra planer för dig i allt och låt Honom förverkliga dem. Låt din egen visdom fara. Mången gång skall Hans handlingssätt synas vara motsatt den plan Han uppgjort för dig. Det ser ut, som om Han motarbetade sig själv. Låt blott ditt öra vara öppet för Gud. Lyd och förtrösta på Honom, även då detta synes som den största dårskap. Han skall slutligen låta "allt samverka", men ofta låter Han vid förverkligandet av sina planer det först se ut, som om Han skulle lida nederlag. Alltså, om du vill känna igen Guds röst, tänk då aldrig på vad det möjligen kan medföra att lyda den. Lyd även, då Han begär, att du skall gå framåt i mörktet. Han själv skall vara ett härligt ljus i dig. Och du skall lära dig att förtroligt umgås med Gud även under de största prövningar och i den djupaste nöd. |
Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman. |