''Och när fyrtio år åter voro förlidna, uppenbarade sig för honom, i öknen vid berget Sinai, en ängel i en brinnande törnbuske. — — — Och Herren sade till honom: — — — 'Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och deras suckan har jag hört, och jag har stigit ned för att rädda dem. Därför må du nu gå åstad; jag vill sända dig till Egypten" Apg 7: 30, 33, 34.

EN lång tid äv väntan fostrade Mose för det stora uppdraget. Då Gud dröjer, är Han aldrig overksam. Han håller på att göra sina redskap i ordning. Han bringar till mognad våra gåvor, och då stunden är inne, skola vi träda fram, skickade för uppgiften. Jesus av Nasaret tillbragte själv trettio år fjärran från det offentliga livet och växte till i visdom, förrän Han begynte sin verksamhet. — Dr. Jowett

Gud har aldrig bråttom. Han använde flera år för att bereda dem som Han valt för stora uppgifter. I Hans ögon är denna tid varken lång eller intresselös. Tiden är ofta den svåraste beståndsdelen i lidandet. Ett hårt, häftigt slag kan man lättare uthärda, men när sorgen fortfar under långa, enformiga år och den ena dagen följer den andra med samma mått av hopplöst kval, då mister sinnet sin styrka och skulle, Guds nåd förutan, sjunka i förtvivlans mörker. Josef hade att genomgå en lång prövotid. Genom långvarig smärta inetsas ofta Guds läxor i djupet av vår varelse. "Han skall sätta sig ned och smälta silvret och rena det." Men Han vet, huru länge det skall ske, och såsom den sanna guldsmeden befriar Han oss från elden i samma ögonblick Han skådar sin bild i den glödande metallen.

Vi kunna icke se resultatet av denna sköna plan, den är gömd under skuggan av Guds hand. Den skall måhända länge vara förseglad, men i tron kunna vi vara vissa om, att Gud regerar och att Han stilla väntar på den stund, då vi, gripna av hänförelse, tillbedjande skola utbrista: "Allt har samverkat till det bästa." Må vi i likhet med Josef vara mer angelägna om att i sorgens skola inhämta alla våra läxor, än att ivrigt vänta på stunden för vår befrielse. Det gives ett "där så måste ske" för varje läxa, och då vi lärt den, skall befrielsens timme snart slå. Vi skola då också inse, att vi aldrig hade kunnat tjäna Gud på denna högre plats utan de lärdomar vi fått genom eldprovet. Gud fostrar oss för framtiden, för högre tjänst och för rikare välsignelser. Äro vi i besittning av de egenskaper, som en härskarställning kräver, skall intet förmå hindra oss från att intaga den, då Guds stund är inne. Stjäl icke morgondagen ur Guds hand. Giv Gud tid att tala till dig och uppenbara sin vilja. Han dröjer aldrig för länge. Lär dig konsten att vänta.

"För sent Han aldrig kommer,
Han vill blott ditt sanna väl.
Så plåga dig själv ej mera,
Han kommer — vila, o själ."