19 Juni
"Brödsäden tröskar man sönder." Jes 28: 28, eng övers. VI KUNNA icke användas till bröd, som stillar världens hunger, med mindre vi krossats i Kristi hand. "Brödsäden tröskar man sönder." Välsignelsen innebär ofta lidande, men icke ens smärtan är ett för högt pris att betala för den som fått förmånen att bli andra till välsignelse. De bästa gåvor världen äger i dag ha kommit till den genom nöd och tårar. — J. R. Miller. Gud har bestämt mig till bröd för sina utvalda, och om det är nödvändigt, att brödet krossas mellan lejonets tänder för att tjäna Hans barn till föda, välsignat vare då Hans namn. — Ignatius. För att kunna giva ut, måste vi brinna ner. Då vi upphört att blöda, upphöra vi också att vara till välsignelse. Armod, vedermödor och motgångar ha fostrat mången till moraliskt hjältemod och drivit dem till andliga stordåd. Svårigheterna utlösa energin och skapa uthållighet. De bringa till aktivitet själens starkaste egenskaper. Det var loden på fars gamla klocka, som hölio den i gång. Mången motvind har utnyttjats till att föra skeppet i hamn. Gud har låtit motgångarna bliva en sporre för tron och en drivkraft till helig tjänst. Bibelns mest lysande karaktärer krossades, tröskades och maldes för att bliva bröd åt de hungriga. Abraham benämnes "trons fader", emedan han stod som den främste i bedrövelsens och lydnadens skola. Jakob utstod djupa lidanden under tröskningen och malningen. Josef blev slagen och illa behandlad och fick via Potifars kök och Egyptens fängelse bestiga tronen. David jagades likt ett villebråd på bergen, krossad, trött och med värkande lemmar, för att söndermald bliva bröd för ett kungarike. Paulus hade aldrig varit bröd för kejsarens hus, om han icke blivit både slagen, gisslad och stenad. Han maldes till fint mjöl för den furstliga familjen. Sådan striden, sådan segern. Om Han för dig bestämt särskilda vedermödor, var då förvissad om, att Han i sitt hjärta också reserverat särskild plats för dig. En djupt förkrossad själ är av Gud utvald. |
Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman. |