"Ja, därför väntar Herren, till dess att han kan vara eder nådig — — — saliga äro alla de som vänta efter honom." Jes 30: 18.

VI SKOLA icke blott mena, att vi vänta på Gud. Det finns något som är ännu underbarare, och det är att Gud väntar på oss.

Om vi minnas detta, hämta vi ny kraft, och det sporrar oss att vänta på Honom. Denna tanke styrker oss i vår förvissning om att vår väntan ej skall vara förgäves. Låt oss nu i denna stund, i denna ställning av bidan efter Gud, söka förstå något av vad detta innebär. Han har outsägligt härliga avsikter beträffande vart och ett av sina barn. Kanhända du frågar: "Men om Han blott väntar att få vara nådig, hur kommer det sig då, att jag trots min ställning av förbidan icke undfår den hjälp jag söker?"

Gud är en vis åkerman, som "väntar på jordens dyrbara frukt och tåligt bidar efter den". Han kan ej skörda frukten, förrän den är mogen. Han vet, när vi äro andligen mogna att taga emot en välsignelse, oss själva till gagn och Honom till ära. Då själen bidar i Hans kärleks solsken, mognar den för Hans välsignelse. Lika nödvändigt är det att vänta under prövningens moln, som bringar skurar av välsignelser. Var förvissad om, att ifall Gud dröjer längre än du hade önskat, är det endast för att göra välsignelsen dubbelt så dyrbar. Gud bidade fyratusen år, tills tiden var fullbordad, och då sände Han sin Son. Vår tid står i Hans händer. Han skall skynda till vår hjälp och ej dröja en enda timme för länge. — Andrew Murray

I Dina händer livets frukter mogna.
Så skall min glädje mogna i Din vård.
Frälst från all ångest skall mitt hjärta vila
som stjärnor vila mot Din mantelbård.

I Dina händer! Enkla tro och stilla!
Liksom en vinge sluter den om mig. —
För nattens trygghet, tidig morgons glädje,
för dagens friska vind jag tackar Dig!
Viola Renvall