16 Juli

"Eftersom du har gjort detta och icke undanhållit mig din ende son, därför skall jag — — — göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen — — — därför att du lyssnade till mina ord." 1 Mos 22: 16-18.

FRÅN Abrahams dagar ända till nu ha människorna fått lära sig, att om de i lydnad för Guds befallnig överlåta åt Honom det Käraste de äga, återger Han dem detsamma tusenfalt. På Guds befallning avstår Abraham från sin ende son och därmed från alla förhoppningar beträffande honom såsom yngling och man och därjämte från tanken på en ädel familj, som bär hans namn. Men gossen blir återgiven åt fadern, och hans säd blir så talrik som stjärnorna och sanden, och i tidernas fullbordan utgår Jegus Kristus ur densamma.

På detta sätt mottager Gud varje verkligt offer, som något av Hans barn framburit. Då vi överlåta allt och äro villiga att bliva fattiga, gör Han oss rika. Då vi avstå från ett rikt arbetsfält, ger Han oss ett, som är rikare, än vad vi någonsin vågat drömma om. När vi uppgiva alla våra kära förhoppningar och dö från oss själva, skänker Han oss ett ännu mer överflödande liv och en härligare glädje. Och slutmålet är att vinna Jesus Kristus. Vi kunna aldrig känna fullheten av livet i Kristus, förrän vi i likhet med Abraham framburit våra stora offer. Den som på jorden bidrar till att grunda Kristi familj, måste börja med att uppgiva sig själv och sin ende son, såsom den himmelske stamfadern gjorde. Endast på denna grundval kunna vi vara medlemmar av samma familj med alla dess därtill hörande privilegier och glädjeämnen. — C. G. Trumbull.

Vi tyckas stundom gömma, att då Gud kräver av oss ett offer, blir det ett eldsoffer, och att den enda vägen för Jesus till uppståndelse och Himmelsfärd gick genom Getsemane örtagård, korset och graven.

Tro icke, människosjäl, att detta är en enastående erfarenhet. Det är blot ett exempel och ett prov på Guds handlingssätt med alla de själar, som äro beredda att lyda Honom till varje pris. Då du härdat ut i tålamod, skall du undfå löftet. Det stora offrets ögonblick skall bli den stora och överflödande välsignelsens ögonblick. Guds källa som har vatten till fyllest, skall spränga dina fördämningar och utgjuta över dig en våg av rikedom och nåd. Det finnes intet som Gud icke vill göra för den människa, som vågar gå på det som förefaller vara en dimma, men som, då hon sätter ned foten, visar sig vara en fast klippgrund. — F. B. Meyer.


Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman.