"Själva veta vi icke vad vi skola göra utan till dig se våra ögon." 2 Krön 20: 12.

ETT LIV gick till spillo i Israel — en man vidrörde med sina händer utan befallning Guds ark. Han gjorde det i den bästa avsikt, för att stöda arken, där den skakande drogs fram av oxarna på den ojämna vägen. Men han vidrörde förmätet Guds verk och följden blev, att han förlamad och livlös föll ned. I trons liv gäller det ofta att låta saken ha sin gång.

Om vi överlämnat en sak helt i Guds hand, så måste vi hålla våra händer borta ifrån den. Han skall bättre bevara den, än vi kunde hjälpa Honom att göra det. "Var stilla för Herren och förbida Honom, harmas icke över den, vilkens väg är lyckosam, över den man, som umgås med ränker."

Det kan ibland se ut, som om det ginge alldeles på tok, men Han känner till saken lika väl som vi. I den rätta stunden skall Han gripa in, om vi endast så fullkomligt lita på Honom, att vi låta Honom göra det på Hans eget sätt, när Hans stund är inne. Det finns intet mera mästerfigt än overksamhet i somliga ting och intet mera skadligt än rastlöst arbete, då Gud begynt utföra sin suveräna vilja. — A. B. Simpson.

Jag vill förbida Herren,
som döljer sig,
ej något mig förnöjer
förutom dig.

Gud kan sig själv ej neka,
Han trofast är.
Om allt och alla svika,
är Han dock när.

Så vill jag hoppfullt bida
min Faders tid,
se, alla kvalda hjärtan
få evig frid.

Och varje ängsligt varför,
får härligt svar,
då himlens rike kommer,
som evigt var.
E. U.