17 Februari

"Det land som jag vill giva dem, giva åt Israels barn." Josua 1: 2.

VAD GUD här talar gäller just den närvarande stunden. Det är icke något Han i framtiden ämnar göra, utan något Han gör nu i detta ögonblick. Tron talar och Gud giver alltid på detta sätt. Så möter Han dig i dag just, denna stund. Detta är trons prov. Så länge du väntar på något, hoppas därpå, och skådar därefter lever du icke i tron. Man må kalla det hopp eller allvarlig åstundan, tro är det likväl icke. "Tron är en fast tillförsikt om det som man hoppas, en övertygelse om ting, som man icke ser.'' En befallning som under trons bön riktas till oss, gäller den närvarande tiden. "Allt vad I bedjen om och begären, tron, att det är eder givet och det skall ske eder så. Ha vi kommit till detta ögonblick? Ha vi mött Gud i Hans eviga nu? – A. B. Simpson.

Den sanna tron räknar med Gud och tror innan den ser. Av naturen önska vi äga något bevis för att vår anhållan är beviljad, förrän vi våga tro. Men då vi vandra i tro, behöva vi intet annat vittnesbörd än Guds ord. Han har talat, och i enlighet med vår tro skall det ske oss. Vi få se, emedan vi ha trott. Denna tro för oss igenom de svåraste lägen, då allt omkring oss tyckes motsäga Guds ord.

Psalmisten säger: "Jag hade givit mig över, därest jag icke hade trott, att jag skulle få se Herrens goda i de levandes land. Ps 17: 13 eng, övers. Han såg icke ännu Herrens svar på sina böner, men han trodde, att han skulle få se det. Detta styrkte hans mod. — Om vi äga den tro, som tror för att få se, skola vi bevaras från att bli modlösa. Vi skola då "le åt det omöjliga.'' Med lust skola vi vänta att få se, huru Gud ämnar göra en stig genom Röda havet, då ingen mänsklig utväg ur vår svårighet finnes. Det är just inför sådana allvarliga prov, som vår tro växer och styrkes.

Kära plågade själ, har du förbidat Gud under långa nätter och mödosamma dagar, fruktande att Han har förgätit dig? Ack, nej! Det har Han icke gjort. Lyft upp ditt huvud och begynn redan nu att prisa honom för befrielsen som är på väg till dig.


Från "Källor i öknen" av Mrs. Chas. E. Cowman.