"Om jag förr har plågat dig, så skall jag nu ej göra det mer." Nahum 1: 12.

DET finns en gräns för allt lidande. Det är från Gud det kommer, det är också Han, som avlägsnar det. Suckar du sörjande: "När, skall detta taga en ände?" Bida stilla och uthärda Herrens vilja, till dess Han kommer. Vår Fader upphör med agan då Hans plan därmed är förverkligad. — Om nöden är till för att pröva oss, på det att Gud genom våra kristliga dygder må bli förhärligad, skall den upphöra, då Herren lärt oss frambära vittnesbörd till Hans pris. Vi vilja ej bli befriade ur nöden, förrän Gud genom oss fått all den ära, som vi kunna giva Honom. Var blott stilla! Vem vet huru snart dessa vreda böljor skola förbytas i ett hav av glas? — Då den långa vedermödans tid är över, hänges slagan upp och vetet vilar i ladan.

Vi kunna inom kort bli just så lyckliga som vi nu äro bedrövade. Det är en ringa sak för Gud att förvandla natten till dag. Han som sänder molnen kan lika lätt skingra dem. Låt oss vara vid gott mod. Det blir bättre längre fram. Med detta för ögonen, låt oss sjunga halleluja! — C H. Spurgeon.

Den store husbonden är icke alltid sysselsatt med att tröska. Bedrövelsen har sin tid. Skurarna äro snart över. Gråten varar blott några få timmar under den korta sommarnatten; vid dagbräckningen måste den upphöra. Vår lätta bedrövelse varar blott ett ögonblick. Nöden har ett syfte, "där så måste ske."

Själva prövningen utgör beviset för att det i oss måste finnas något, som är synnerligen dyrbart för Herren, annars skulle Han icke slösa så mycken möda och tid på oss. Kristus skulle icke pröva oss, om Han icke såge trons ädla metall inmängd i vår naturs oädla väsen. För att bringa fram den i renhet och skönhet måste Han föra oss genom månget eldprov. — Var tålig, du lidande själ! Resultatet skall uppväga alla våra vedermödor, då vi se, huru de beredde åt oss en härlighet, som väger översvinnligen tungt och varar i evighet. Att få mottaga ett lovord från Gud, att bliva ärad inför de heliga änglarna och förhärligad i Kristus, så att vi på ett fullkomligare sätt förmå återspegla Hans härlighet — ack, detta skall mera än återgälda allt.

Lika nödvändiga som loden äro för uret eller barlasten för fartyget äro bedrövelserna för själen. Endast genom oerhört tryck erhållas de finaste parfymerna; de ljuvligaste blomstren växa i alpernas snöklädda enslighet. De skönaste ädelstenarna ha längst varit utsatta för juvelsliparens instrument; de ädlaste monumenten ha erhållit de flesta mejselhuggen. Allt är underkastat givna lagar. Ingenting, händer som icke med minutiös noggrannhet har blivit förutbestämt.