"Åter vill jag säga: Glädjen eder." Fili 4: 4.

DET är gott att fröjdas i Herren. Måhända har du försökt göra det och likväl kommit till korta. Låt dock ej modet falla utan fortsätt härmed, även om du ej kan känna någon glädje eller finna någon anledning härtill, ej heller erfara någon hugnad eller uppmuntran. Fröjda dig detta till trots, och räkna det allt för glädje. Om du också skulle komma i allehanda frestelser, håll det för idel glädje, och Gud skall bekänna sig till dig. Tror du, att din Fader skulle tillåta dig bära sitt segerbanér vid stridslinjen för att sedan oberörd draga sig undan och se dig tillbakaslagen eller fångad av fienden? Aldrig! Den helige Ande skall stödja dig, om du blott vill gå dristigt framåt, och Han skall fylla dig med glädje och lovsång. Hans fullhet i hjärtat skall skänka dig vederkvickelse. Herre, lär mig att fröjdas i Dig, lär mig att fröjdas beständigt!

"Jubla du, Guds barnaskara,
otrons murar falla då.
Herren själv skall med oss vara,
i Hans namn vi seger få."

"Låten eder uppfyllas av ande — och sjungen och spelen till Herrens ära i edra hjärtan." Ef 5: 18-19.

Här uppfordrar aposteln de troende att sjunga, emedan sången har förmåga att stärka det andliga livet. Han tillråder dem att söka sin vederkvickelse icke genom kroppen utan genom anden, icke genom att giva köttet näring utan genom att upplyfta själen till Gud.

"Q broder, syns vägen dig ödslig och lång,
gå sjungande framåt ändå.
Ty djävulen flyr för den trosfriska sång
och Jesus hör glad däruppå."

Låt oss sjunga, även om vi ej känna oss upplagda därtill. Sången kan giva själen vingar och förvandla trötthet i styrka. — J. H. Jowett.

"Vid midnattstiden voro Paulus och Silas stadda i bön och lovade Gud med sång, och de andra fångarna hörde på dem." Apg 16: 25.

Ack, Paulus, vilket underbart föredöme är du ej för hjorden! Vem kunde jubla som du, medan du på din kropp bar "Jesu märken."! Du hade varit nära att stenas till döds, tre gånger hade du blivit piskad med spön, av judarna hade du fått etthundranittiofem slag, och i Filippi fängelse erhöll du sår, som blödde; detta framgår av den omvårdnad du fick mottaga. Förvisso måste den nåd, som satte dig i stånd att under lidandet lovsjunga Gud, vara alltillräcklig. — J. Roach.

"Varhelst jag i världen går fram,
och stänga än törnen min stig,
jag sjunga med fröjd om det dyra Guds Lamm,
som låtit sig slakta för mig.
Jag sjunga om Honom, som så
åt mig vunnit seger och frid,
och nu vid min sida beständigt gå,
en hjälpare, mäktig i strid."