"Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom." Ps 66: 6.

VILKEN underbar försäkran! "Genom floden", platsen, där vi icke hade väntat annat än fruktan, ångest och fasor, "där", säger psalmisten, "gladdes vi över honom".

Huru många av oss ha icke gjort samma erfarenhet, att "där", mitt under nöd och bedrövelse, ha blivit iståndsatta att såsom aldrig tillförne fröjdas och triumfera!

Huru har icke förbundets Gud trätt oss nära! Huru härligt stråla icke Hans löften! I medgångens dagar kunna vi icke varsebliva deras skönhet. Likasom middagssolen döljer stjärnorna för våra blickar, förbli de osynliga för oss, ända tills sorgens natt, den djupa, mörka, faller på. Då avteckna sig stjärnbilderna påminnande oss om Skrifternas tröst och det levande hoppet.

I likhet med Jakob vid Jabboks vad få vi uppleva, att Guds ängel träder oss till mötes, då vår sol gått ned, och vi brottas med honom och vinna seger. Det var vid aftontiden Aron tände lamporna i helgedomen. I lidandets natt tändas ofta de klaraste ljusen i gudsbarnets liv. Ensam och i landsflykt fick Johannes mottaga den underbara uppenbarelsen av sin Återlösare. Ännu i våra dagar finns det månget Patmos vars ljusaste minnen bära vittne om Guds egen närvaro samt om Hans uppehållande nåd och kärlek mitt under ensamhet och bedrövelse.

Huru mången ökenvandrare som gått genom Röda havets och Jordanflodens djupa vatten, skall icke i evighetens ljus skådande tillbaka, påminna sig Guds godhet och utbrista: "Vi gingo till fots genom floden där, just där i dessa mörka upplevelser, medan böljorna svallade på båda sidor och djup ropade till djup. Det var såsom då Israels barn gingo över Jordan, medan floden stod hög, likväl där gladdes vi över Honom. – Dr. Macduff.

"Därefter skall jag giva henne tillbaka hennes vingårdar och göra Akors dal till en hoppets port. Då skall hon sjunga." Hos 2: 15.

Så länge det är dag, jag kan ej se
de dyra löften, du i Ordet giver,
men blir det natt, hur skönt då tindra de,
och klarare ju mörkare det bliver.
Tack, Herre Gud, som och i molnhöljd natt
de tusen stjärnor på din himmel satt!