"Ty själv är jag nu på väg att offras, och tiden är inne, då jag skall bryta upp. Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat tron." 2 Tim 4: 6-7.

LIKSOM soldaterna visa sina ärr och tala om striderna, då de omsider återvänder hem för att där tillbringa sin levnadsafton, så skola vi i det dyra land, dit vi nu hasta, tala om Guds godhet och trofasthet, som fört oss igenom alla prövningar under vägen. Jag vill ej stå i den vitklädda skaran och höra sägas: "Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen, alla så nära som på en."

Skulle du vilja vara där för att se dig utpekad såsom den enda av de heliga, som aldrig haft en sorg? Ack nej, ty då vore du en främling i denna helgade syskonskara. Låt oss därför med glädje taga del i striden, ty inom kort skola vi bära kronan och svinga palmen.
— C. H. Spurgeon.

"Var blev Ni sårad?", frågade fältskären en soldat efter striden.
"Nästan uppe på toppen", ljöd svaret. Han glömde till och med sitt gapande sår för höjden han erövrat. Låt oss gå framåt mot större ansträngningar för Kristus och ej vila förrän vi, efter att ha nått själva toppen, kunna utropa: "Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat tron."

Gud frågar dig icke, om du har några medaljer, lärda grader eller diplom — Han söker hos dig ärr efter striden.

Vilka större äretecken kan ett Guds barn sträva efter än märkena efter arbetet, förlusterna för att vinna kronan, smäleken för Kristi skull och ett liv, utslitet i Mästarens tjänst!

Den stora, vita skaran där,
så vit, som fjällens hjässa är,
med palm i hand,
på Edens strand,
säg, vilka är o där?
Det är den hjälteskara, som
ur sorgens stora eldsprov kom.
I livets flod,
i Lammets blod
den tvagits ren och skär.
Till himlens tempel är dess gång,
där stiger Lammets nya sång
till Herrens tron
med jubelton
från helga änglars här.

Här följdes de av stort förakt.
Men se dem nu uti sin prakt
kring tronen stå
med kronor på
i härlighet och makt!
Här ofta tårefloden rann,
där uppe varje sorg försvann
och varje tår.
Och varje sår
hos Gud sin hälsa fann.
Nu fira de,
där allt är bäst,
hos Gud det nya livets fest,
och Jesus själv
vid livets älv
är både värd och gäst.
H. A. Brorson