|  | 21 Kapitlet | 
| 1 | Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill. | 
| 2 | Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan. | 
| 3 | Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer. | 
| 4 | Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd. | 
| 5 | Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust. | 
| 6 | De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden. | 
| 7 | De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är. | 
| 8 | En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt | 
| 9 | Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna. | 
| 10 | Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom. | 
| 11 | Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap. | 
| 12 | Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka. | 
| 13 | Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar. | 
| 14 | En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring. | 
| 15 | Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck. | 
| 16 | Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets. | 
| 17 | Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik. | 
| 18 | Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe. | 
| 19 | Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna. | 
| 20 | Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods. | 
| 21 | Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära. | 
| 22 | En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan. | 
| 23 | Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd. | 
| 24 | Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet. | 
| 25 | Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta. | 
| 26 | Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke. | 
| 27 | De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt. | 
| 28 | Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala. | 
| 29 | En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt. | 
| 30 | Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN. | 
| 31 | Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer. |