| 13 Kapitlet |
1 |
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst. |
2 |
Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld. |
3 |
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka |
4 |
Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad. |
5 |
Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig. |
6 |
Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall. |
7 |
Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar. |
8 |
Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något |
9 |
De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut. |
10 |
Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet. |
11 |
Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket. |
12 |
Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd. |
13 |
Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning. |
14 |
Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror. |
15 |
Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik. |
16 |
Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft. |
17 |
En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom. |
18 |
Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära. |
19 |
Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar. |
20 |
Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa. |
21 |
Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är. |
22 |
Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige. |
23 |
De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet. |
24 |
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid. |
25 |
Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist. |