| 12 Kapitlet |
1 |
Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning. |
2 |
Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd. |
3 |
Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas. |
4 |
En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben. |
5 |
De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek. |
6 |
De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun. |
7 |
De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består. |
8 |
I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad. |
9 |
Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd. |
10 |
Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt. |
11 |
Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting. |
12 |
Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott. |
13 |
Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden |
14 |
Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt. |
15 |
Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd. |
16 |
Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam |
17 |
Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek. |
18 |
Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom. |
19 |
Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick. |
20 |
De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje. |
21 |
Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått. |
22 |
En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl. |
23 |
En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft. |
24 |
De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst. |
25 |
Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje. |
26 |
Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse. |
27 |
Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt. |
28 |
På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död. |