| 146 Kapitlet |
1 |
Halleluja! Lova HERREN, min själ. |
2 |
Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till. |
3 |
Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa. |
4 |
Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet. |
5 |
Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud, |
6 |
till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen, |
7 |
som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna, |
8 |
HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga, |
9 |
HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa. |
10 |
HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja! |