| 14 Kapitlet |
1 |
För sångmästaren; av David. Dårarna säga i sina hjärtan: »Det finnes ingen Gud.» Fördärv och styggelse är deras verk; ingen finnes, som gör vad gott är. |
2 |
HERREN skådar ned från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud. |
3 |
Nej, alla äro de avfälliga, allasammans äro de fördärvade; ingen finnes, som gör vad gott är, det finnes icke en enda. |
4 |
Hava de då intet fått förnimma, alla dessa ogärningsmän, dessa som uppäta mitt folk, likasom åte de bröd, och som icke åkalla HERREN? |
5 |
Jo, där överföll dem förskräckelse -- ty Gud är hos de rättfärdigas släkte. |
6 |
Den betrycktes rådslag mån I söka bringa på skam, HERREN är ju ändå hans tillflykt. |
7 |
Ack att från Sion komme frälsning för Israel! När HERREN vill åter upprätta sitt folk, då skall Jakob fröjda sig, då skall Israel vara glad. |