| 38 Kapitlet |
1 |
Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade: |
2 |
Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt? |
3 |
Bete dig nu såsom en man, för jag vill kräva svar av dig, och du må giva mig besked. |
4 |
Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd. |
5 |
Vem har fastställt hennes mått? Du vet ju det. Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne? |
6 |
Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten, |
7 |
medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop? |
8 |
Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet, |
9 |
när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda, |
10 |
när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför, |
11 |
och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»? |
12 |
Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats, |
13 |
där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån? |
14 |
Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud; |
15 |
då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder. |
16 |
Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten? |
17 |
Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar? |
18 |
Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra. |
19 |
Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning, |
20 |
så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus? |
21 |
Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal! |
22 |
Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem |
23 |
-- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag? |
24 |
Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden? |
25 |
Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle, |
26 |
till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes, |
27 |
till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd? |
28 |
Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar? |
29 |
Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost? |
30 |
Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet. |
31 |
Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band? |
32 |
Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar? |
33 |
Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden? |
34 |
Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig? |
35 |
Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»? |
36 |
Vem har lagt vishet i det inre? eller vem har givit förståelse för hjärtat? |
37 |
Vem håller med sin vishet räkning på molnen? eller vem kan hälla ut himelens flaskor |
38 |
när myllan är hård och jordkokorna kibbat samman? |
39 |
Vill du jaga byten för lejon? eller fylla aptiten för unga lejon, |
40 |
när dom gömmer sig och väntar på sitt byte? |
41 |
Vem håller korpen med mat? när dennas ungar ropar till Gud för brist på kött. |