M/S ESTONIA SÄNKTES
DET
STÖRSTA MASSMORDET I SKANDINAVIEN SEDAN ANDRA VÄRLDSKRIGET
Av
John S. Torell
Den 28 september 1994 gick den stora färjan Estonia under och
sjönk till botten med cirka 852 personer ombord. Detta var den
största fartygskatastrofen på Östersjön sedan andra världskriget.
Båten kom från Tallin, Estland och var på väg som vanligt till
Stockholm. I vanliga fall när det händer en sådan katastrof, så
blir det icke bara en stor satsing på att rädda människor, men
sedan gör man en ordentlig utredning för att utröna, vad som hände
med båten, bland annat en så kallad sjöförklaring, som uteblev
i Estonias fall. I detta fall hände något märkligt, det
tog lång tid för andra fartyg att komma till undsättning, och
sedan satte den finska och den svenska regeringen in militära
krafter, inte för att utreda vad som hänt, men för att dölja vad
som hänt. Alla svenska politiska partier och likaså finska, var
helt överens om att sanningen om denna katastrof inte fick bli
känd för allmänheten, och det lilla Estland blev överkört som
en stridsvägn kör över allt som står i vägen för den.
Tidningar, TV och radio blev alla mycket tysta, och istället för
att kräva en ordentlig utredning, så hjälpte man till att tysta
ned sanningen och förlöjliga dem som ställde frågor.
Vem har en sådan makt i Sverige och Finland, att alla ifrån statsministrar,
höga militärer, poliser and domare blir knäpptysta och blir offentliga
lögnare? Vem har en sådan makt, att överlevande besättningsmän
försvinner efter de blivit räddade och befinner sig på sjukhus?
Dessa
frågor fordrar ett svar, och den enda makten som kan tvinga fram
detta svar är om de finska och svenska folken ställer sig upp
och kräver räkenskap av de politiska ledarna. Men för att
kunna göra detta, måste folken först bli upplysta om vad som har
hänt.
Av en händelse blev jag uppmärksam på att något hade hänt med
denna färja, som man inte fick tala om. När jag slog upp Estonia
på Google, kom jag fram till en video som presenterades av en
tysk jornalist, Jutta Rabe. Jag blev mycket skakad när jag sett
denna, och ringde till en kontakt i Sverige och frågade honom
vad han visste och om det fanns något skrivet om detta. Han berättade
vissa saker för mig, som gjorde mig mycket upprörd. Jag visste
att det fanns mygel i Sverige, men att det hade blivit så dåligt
visste jag inte. Min vän skickade mig en bok, och när jag läst
den blev jag arg. Vad som har hänt är fruktansvärt, jag tänker
på de ungdomar från min hemstad Jönköping, som var utsända av
Filadelfia till Estland, för att hjälpa kristna församlingar.
Dussinvis av dessa ungdomar dränktes som råttor, när de var på
hemfärd med färjan Estonia.
BOKEN
SOM GER OSS SVAR PÅ DESSA FRÅGOR
OM
HUR M/S ESTONIA SÄNKTES
Av
Henning Witte
Henning ar född i Tyskland och efter
att han avlagt examen som advokat, flyttade han till Sverige för
att representera svenska affärsföretag på den tyska marknaden.
Efter att färjan Estonia hade förlist blev han ombedd att representera
en stor grupp anhöriga, som förlorat sina kära och nära i katastrofen.
Men det tog inte lång tid för Henning att finna ut att starka
krafter var i rörelse, inte bara med att hindra fakta att komma
fram, varför färjan gick under, men också för att göra det så
svårt som möjligt för de anhöriga att få hjälp i sin sorg och
hjälplöshet. Detta ledde Henning till att använda allt material
han samlat och forskat fram till att skriva en bok, där han lägger
fram alla fakta som han har kommit över. Boken är en skakande
läsning, där Henning utmanar och gör upp med de svenska politikerna,
Säpo, svenska höga militärer, press och TV.
När Henning försökte finna ett förlag i Sverige för att trycka
och ge ut boken, fanns det inte ett enda svenskt förlag som ville
göra detta. Henning startade då sitt eget förlag och tryckte boken,
och bekostade detta själv. Boken blev översatt till estländska
och slutsåldes där efter 1,5 månader.
När jag frågade Henning vem som sålde boken i Sverige, så svarade
han mig att han hade endast hittat en öppen dörr, som har sålt
begränsade antal. Ingen bokaffär eller något förlag vågar eller
vill sälja boken till den svenska publiken. Sålunda har maktägarna
i Sverige lyckats förhindra att boken trycktes av ett förlag,
och att den säljs.
Om jag varit arg, ledsen och upprörd innan, blev jag nu vred!
De svenska politiska ledarna bör skämmas, de har dragit skam över
sig själva och landet Sverige. Jag vill påminna dig som är ung,
att detta är icke förstå gången som svenska politiker har sålt
sina själar för blodspengar. Här är deras ”smutsiga lista” som
går tillbaka mer an 70 år:
SVERIGES SMUTSLISTA
KREUGER MORDET
Den 12 mars 1932 mördades
Ivar Kreuger i sin lägenhet i Paris genom en dolk rakt i hans
hjärta som satt gömd i en ridpiska. Därefter sattes ett löst skott
ovanpå och pistolen manipulerades i hans vänstra hand, vars pekfinger
dock var förlamad, vilket mördaren tydligen hade missat.
Dagens Nyheter (Bonnier-ägt) gick direkt ut med lögnen att det
var ett självmord och drog igång den största smutskastningskampanjen
mot en människa i svensk historia. Den var så effektiv att de
flesta svenskar än idag, efter mer än 70 år, är övertygade om
att IK var en lögnare och bedragare som begick självmord.
I själva verket var det tvärtom. Han hade skapat ett finansimperium
(bl a med tändsticksmonopolet) som vida överstiger Ingvar
Kamprads (också I och K Ikea) och var ett av världens
största på 20- och 30-talet. Ivar Kreuger lyckades skickligt lotsa
stora penningströmmar från det rika USA till de genom första världskriget
fattiga länderna i Europa, i synnerhet dem som gränsade till Sovjetunionen.
Han hade som villkor för sina extremt stora lån till de europeiska
staterna att de skulle bygga fred. Detta gick stick i stäv med
de amerikanska och engelska storfinansernas intressen (Rothschild,
Rockefeller, Morgan) som sedan länge hade planerat det andra världskriget.
Dessutom kunde Kreuger ge mer än 1% mindre ränta jämfört med de
amerikanska finanshajarna.
Därför satte de igång en stor internationell konspiration mot
Kreugerkoncernen. Kreuger lyckades stoppa och avslöja detta, och
därför aktiverades en NKVD-agent från Stalin för mordet, med Häradshövdingen
Marcus Wallenbergs goda minne. Denne ombesörjde under ledning
av advokaten Hugo Stenbeck (farfar till nuvarande ägarinnan av
Stenbecksfären) en kupp mot Kreugerkoncernen genom att stjäla
och dölja handlingar samt nedvärdera koncernen så att den på förfalskade
grunder kunde sättas i konkurs. På bekostnad av småspararna och
Kreugerfamiljen, i synnerhet Ivars bror Torsten (som falskeligen
dömdes av Högsta Domstolen i Högbroforsmålet [ett justitiemord]
till flera års fängelse) likplundrades koncernen och så hamnade
de finaste svenska bolagen som Boliden, Stora Kopperberg, SCA,
LM Ericsson, Svenska Dagbladet och många många fler
i Wallenbergarnas och Stenbecks händer. Deras nuvarande förmögenhet
baseras alltså på ett fruktansvärt brott som än i dag mörkläggs
i Sverige med all kraft.
Sedan 1932 blev det en ohelig allians mellan storkapitalet med
Wallenbergarna i ledningen och det socialdemokratiska partiet,
som sedan dess nästan oavbrutet suttit vid makten och i knäet
på storkapitalet.
KEJNE
AFFÄREN
Den svenska statsprästen Karl-Erik
Kejne blev genom rykten anklagad för att vara homosexuell
och uttnyttja unga män, som kom till den stadsmission som han
förestod. Bråket började
1948. Det hela blev en stor riksskandal, där polis och åklagarmyndigheter
gjorde allt för att få Kejne fälld för brott, men efter flera
år och stora utredningar, där även statsminister Tage
Erlander (till vänster)
blev indragen, kom det fram att en medlem i den socialdemokratiska
regeringen, statsrådet Nils Quensel som var ringledare
för en bögliga i Stockholm låg bakom attackerna. Sedan han blivit
avslöjad blev han tvingad att lämna sin post i regeringen. Pastor
Kejne blev kvicksilverförgiftad i november 1951, efter att ha
ätit en apelsin som hade blivit förgiftad med kvicksilver. Kejne
dog 1960, 47 år gammal.
HAIJBY AFFÄREN
Den unge scouten Kurt Haijby
och två andra kamrater till honom besökte Stockholms slott för
att sälja första maj-blommor. Kung Gustav V, som var bög
i hemlighet, inbjöd den unge Kurt till slottet, där han förförde
honom och hade homosexuella samlag med honom. När Kurt blev äldre,
började han med utpressning mot kung Gustav V, och det svenska
hovet gjorde många och stora utbetalningar för att köpa tystnad.
När Haijby blev för besvärlig, ingrep kriminal-polisintendenten
Zetterquist och statsrådet Nils Quensel, och Kurt Haijby
blev inspärrad på sinnessjukhus, först 1938 och sedan 1941. Han
blev landsförvisad till Tyskland, där han blev anhållen och satt
i fängelse av Gestapo. Den svenska polisen hade lagt ner anti-nazistiska
skrifter i hans bagage och sedan tipsat Gestapo om det hela, för
att han skulle spärras in i ett tyskt fängelse. Även i detta
fall var den svenske statsministern Erlander inblandad, för att
tysta ned skandalen. Efter att ha försökt få resning ända upp
till Högsta Domstolen, (han fick avslag 1953) för att komma ut
ur ett svenskt fängelse, som man hade dömt honom till för att
få bort honom, blev han frisatt. 1957 blev han frisläppt men efter
ett par år begick han självmord?
BALTUTLÄMNINGEN
Under de sista krigsdagarna 1945 flydde
mer än 6000 tyska soldater till Sverige, när fronten kollapsade
i de baltiska staterna. Cirka 3000 tyska soldater lyckades ta
sig över till Tyskland, men sedan Sovietunionen fått reda på detta,
krävde de att den svenska regeringen skulle utlämna de som fanns
kvar till Sovietunionen, eftersom de behövde slavarbetare för
att bygga upp förstörda områden i Ryssland. Det svenska folket
var mycket upprört över att dessa soldater skulle förpassas till
kommunisterna, då vid denna tid Sverige hade stått på Finlands
sida och bidragit med både soldater och krigsmaterial för att
bekämpa kommunisterna. För att icke det skulle bli ett ramaskri
ifrån det svenska folket, så användes svensk polis och militär
till att klubba ned tyska och baltiska soldater i de läger de
satt i, och sedan fördes de som ”kreatur” till Trelleborg, där
ryska fartyg väntade på sin slavlast. Vad som är otäckt här, är
att vanliga svenska poliser och soldater inte hade någon som helst
medkänsla för dessa människor, utan man lydde order och klubbade,
band dem och släpade dem till en död under kommunistiska bödlar.
CATALINA/DC-3 AFFÄREN
Den 13 juni 1952 blev en svensk DC-3:a
från flygvapnet nedskjutet öster om Gotland. Vad den svenska regeringen
icke talade om för folket, var att Sverige hade ett hemligt avtal
med USA och utförde signalspaning för Nato. Ryska ubåtar hann
fram först till haveriplatsen, och tillfångatog ett flertal av
den besättning som befann sig på planet. Svenska flyvapnet skickade
ut ett spaningsplan, en Catalina samt svenska krigsfartyg för
att försöka bärga DC-3:an. Catalinan blev nedskjuten av ryska
Mig-jaktplan, men denna gång hann svenska krigsfartyg fram först
och räddade besättningen på Catalinan. Eftersom Sverige, som offentligt
sett skulle vara neutralt, utförde signalspaning för USA, mörklades
hela denna affär. Svenska myndigheter uppgav att DC-3an var på
väg ifrån Gotland till Stockholm med flygvapenpersonal ombord,
som skulle på semester. Senare framkom det att ett flertal besättningsmän
ifrån DC-3an hamnade i ryska gulager, och där fick de dö. De svenska
myndigheterna ville icke ha dem tillbaka, de kunde ju släppt ut
sanningen.
Den
19 mars 2002 bärgades vraket av DC-3:an och fördes till ett skyddat
militärområde i Muskö.
Om jag skulle skriva om allt mygel, så blev det en bok. Det var
Hilding Anderssonaffären, Enbom-affären, Hjalmarson-affären,
Wallenberg-affären, Wennerström-affären, Rainer-affären,
IB-affären, Molander-affären, Bergling- affären, Ockerby-affären,
mordet på Olof Palme och senare Anna Lindh, vapensmuggling
och Ebbe Carlsson-affären, en annan svensk bög. Alla dessa
affärer som jag har skrivit om här, finns i bokform, skrivet av
Kenth Olsson med titlen ”Affärernas Sverige”
och utgiven på Contra 1993, ett år innan Estonia förliste.
Så
här skriver Henning Witte själv om sin bok:
"Boken om Estonias förlisning är viktig för alla som
vill bli av med de mörka krafter som styr Sverige bakom kulisserna.
Den sprider ljus på ett internationellt nätverk som har varit
ansvarig för talrika mord, även de minst 852 mördade på Estonia.
Underrättelsetjänsternas hemliga censur av den svenska pressen
belyses också.
Boken är från december 1999 men ändå mycket aktuell eftersom
mörkläggningen
har varit så intensiv i Sverige att det först nu droppar ut viss
information från boken, som t ex frågan om de avskurna räcken
från bilrampen som leder till slutsatsen att rampen aldrig varit
öppen under katastrofnatten - vilket kommissionen ljuger om- och
frågan om det varit hemliga dykaktiviteter på bildäck kort efter
förlisningen. Frågan är så het att Johan Franson
på Sjöfartsverket plötsligt (nov. 06) inte kan hitta filmer som
skulle avslöja sanningen när SKL frågar efter dem.
Boken är också aktuell därför att Estoniamörkläggningen
kastar en otäck skugga på Sveriges nuvarande utrikesminister
Carl Bildt och kommunminister Mats Odell (ned till
vänster) som då var ytterst ansvariga för att Estonia lämnade
Tallin trots att Sjöfartsverkets personal hade stoppad färjan!
Carl Bildts plötsliga försvinnande ifrån den politiska arenan
i Aug. 99 hängde också ihop med Estonia."
DU
KAN KÖPA HENNINGS BOK GENOM OSS
Jag uppmanar alla människor i de nordiska
länderna att köpa denna bok. Du kommer aldrig att bli densamme,
när du väl har läst boken. Du kommer att inse att en gång i framtiden
när Satan kommer med sin världsregering, så kommer poliser, domare
och fängelsevakter, samt läkare på mentalsjukhusen att taga hand
om de som är kristna och du kommer att försvinna i ett arbetsläger,
där man kommer att suga musten ur dig, när du får göra slavarbete,
och när du icke kan arbeta mer, blir du avlivad som en gammal
hund.
Så
här beställer du boken:
Boken kan inte säljas öppet i Sverige, men vi saljer den
på var websida. Du kan beställa den genom att klicka
här.
Om du inte vill använda PayPal, så kan du gå till en bank i Sverige,
eller om du bor i något annat skandinaviskt land, gå till en bank
där du bor, köp en internationell check i US dollar för beloppet
$17.00 och skicka denna sedan till oss. Addressen är P.O. Box
166, Sheridan, CA 95681 USA. Ställ ut checken till EAEC. Vi rekommenderar
icke att du skickar betalning i sedlar. Folk på posten har ”långa
fingrar.”
VAD
JAG LÄRDE MIG AV HENNINGS BOK
Jag har en personlig erfarenhet av
hur det svenska samhället fungerar, när jag blev angripen under
åren 1976 tills nu. Jag har blivit nedsvärtat av kristna ledare
i de olika samfunden i Sverige, och man förbjöd tidningar som
Hemmets Vän, Vårt Land, Hemmets Härold, etc. att ta
in annonser ifrån oss. Det hjälpte inte att vi var betalande kunder,
vi fick inte köpa annonsplatser i dessa tidningar.
Den svenska pressen
skrev ner mig som en fanatisk sektledare, som också var antisemit.
Den svenske skalden Bo Setterlind (1923-1991) skrev en
bok i försvar av de svenska frimurarna, FRIMURARMÅLET
(1986) och ett helt kapitel användes av Setterlind till att ”avrätta
mig” moraliskt, där han kallade mig ”en ränksmidare i Sacramento.”
Pastorer
som förestod församlingar i Sverige och Finland och hade inbjudit
mig till att hålla väckelsemöten, blev uppringda och tillsagda,
att de inte kunde ha kontakt mer med John S. Torell, och om de
inte lydde denna order, så skulle de själva bli bojkottade och
utkastade från sina pastorstjänster. Flera av mina vänner bland
pastorerna talade om detta för mig, men de ville inte stå upp
för sanningen, då de inte ville förlora sin inkomstkälla. (Hjärtat
sitter i plånboken)
En pastor i en pingstförsamling i Västergötland uppmanade
sina medlemmar att taga med sig boken, som jag skrivit (Bibelns
Budskap i de Yttersta Dagarna), för att alla gemensamt skulle
bränna mina böcker på ett bål. Medlemmarna lydde som snälla slavar
(precis som Jehovas vittnen) och tog med sig böckerna, som sedan
brändes (hundratals med böcker gick upp i rök).
När jag gick på realskolan i Huskvarna på 1950 talet, så fick
jag en kamrat och vi var tillsammans jämt och ständigt. Jag var
i hos honom och han kom till mig. Vår vänskap fortsatte, och när
jag hade träffat min blivande fru, så var vi alla tre ute på helger
och gick på restauranger och dansställen (vid denna tid vandrade
jag icke med Jesus). Han var med på vårt bröllop, han följde med
oss till flygplatsen i Göteborg (Torslanda), när vi immigrerade
till USA 1963. Så småningom blev han gift och vår vänskap fortsatte
genom brevväxling, och senare, när vi kom till Sverige gjorde
vi alltid besök i hans hem. Han kom två gånger till USA och besökte
oss.
Vid vårt sista besök i Sverige var han litet besvärad, och i våra
samtal talade han om för mig, att han jobbade deltid för Säpo
och hade gjort det i många år. Hans vanliga jobb var på Televerket
och han hade stigit i graderna och blivit regionschef. Efter vad
jag förstod, så hade man försökt få honom att spionera på mig,
eftersom vi varit kamrater sedan realskolan, men han hade sagt
nej. Han talade litet lätt om avlyssning på telefon, men det var
allt jag fick veta. Litet senare blev han ”petad” och blev förflyttad
till en mindre tjänst.
Det var inte förrän jag läste Hennings bok som jag fick svaret
på en fråga, som legat där och gnagt i många år. Alla höga befattningar
inom Televerket var besatta av personer, som också var tränade
och anställda av Säpo. Min kamrat hade gjort sin värnplikt i ett
signalregemente, och fast han var maskiningenjör, fick han direkt
efter militärtjänstgöringen jobb inom Televerket. Nu förstår jag
att han blev rekryterad redan som värnpliktig av Säpo.
År 1980 blev vi infiltrerade av en agent från den ”Inre Byrån”
(IB), socialdemokraternas egen hemliga polis och underrättelsetjänst.
Vid denna tid visste jag inte att IB fanns till, men vi hade redan
mött en massa konstiga figurer, och mina föräldrar som då bodde
i Sverige hade haft flera besök i sitt hus i Jönköping, därför
var vi väldigt försiktiga med dem som vill jobba med oss. Mannen,
som nu är död, kallar jag för Olle, för att skydda hans fru och
barn som är varmt kristna och som bor kvar i Sverige. Olle började
med att hälsa på mina föräldrar, vi var endast i Sverige under
någon månad varje sommar, och gjorde alla slags vänskapsgärningar
för dem. Han skrev till mig och ville bli med i vårt arbete, och
han satsade stora pengar i vår verksamhet.
Vid detta laget hade man förtalat min bok, och vårt lager hade
vi gömt på vinden i mina föraldrars hus. Vi hade cirka tretusen
böcker kvar i lager. Vi fick fortfarande beställningar på boken,
och mina föräldrar tog hand om dessa och skickade ut det på posten.
1982 reste Olle med fru och en son till oss i USA, för att fira
jul med oss. Han talade då om att han ville flytta till USA, men
det var svårt att få visum. Det blev då bestämt att de skulle
gå på bibelskola i Sacramento, och kunde komma över som studerande.
Jag ville gärna flytta mina föräldrar ifrån Sverige, för vi insåg
att det blev mer och mer tryck emot dem och jag ville skydda dem
ifrån de mörka krafter som stod emot oss. Olle var helt med på
detta, och han sade som så, att han ville köpa ett duplex (radhus)
tillsammans med mina föraldrar. Olle gjorde allt för att hjälpa
min far (70 år gammal) och min mor (65 och nyss pensionerad) för
att komma iväg. Huset i Jönköping såldes, de tog med sig allt
i en container, och sommaren 1984 kom min far och mor till Sacramento
som immigranter. Olle hade skickat med 20 000 dollar och min far
och mor köpte ett duplex, för att Olle och hans familj skulle
bo på en sida och far och mor på den andra. 1985 kom Olle med
familj till Sacramento och började på bibelskolan. Men nu hände
något underligt, som jag inte först förstod då vad det var frågan
om.
Det fanns en tysk familj som bodde några km från vårt duplex,
och jag hade sett att de hade en mycket välutvecklad kortvågsradiostation,
med en ganska stor antenn. Efter några veckor hade Olle blivit
bekant med dem, och gick dit ofta. När jag frågade honom hur han
lärt känna dem, sade han bara, att när han kört förbi, så stannade
han för att prata med dem. Nu hade han fått tilllåtelse att använda
deras sändare för att kontakta vänner i Sverige.
Så fort som Olle flyttat hit, bad han mig att få ge igenom mitt
arkiv, för att se vad jag hade forskat fram. Jag hade nu blivit
så dum och lättrogen, att jag icke tänkte något på detta, utan
sade, jag har inget att gömma, så varsågod. Det var inte förrän
i år, 2006, som jag upptäckte, att alla mina handlingar som hade
med Kjell Sjöberg att göra, hade försvunnit. Vi håller nu på med
en satsning att avslöja vad som hände med Kjell Sjöberg, som även
kommer att finnas på vår website. Men alla orginalbrev och andra
dokument har blivit stulna ifrån oss.
När nyheten om Olof Palmes död blev känd hos oss, greps Olle av
panik. Han var alldeles vit i ansiktet och sade till mig, att
han måste omedelbart flytta tillbaka till Sverige. Sälj huset
med en gång och ge mig mina pengar tillbaka. Vi sade till honom
att man icke säljer ett hus på en dag, det tager tid. Men Olle
var oresonlig. Han började hota oss, och speciellt mina föräldrar,
då han stod och bankade på dörrar och skrek, ”kom ut så skall
du få stryk”. Det blev så illa, att vi fick tillkalla polis, vilket
tvingade Olle att lugna ned sig.
Det var en annan konstig sak som jag icke hade fått något svar
på. Olle packade aldrig upp sina lådor, när de hade kommit in
i huset, blev de sittande i nästan två år och de levde mer eller
mindre ur sina lådor. Nu begrep jag varför, han hade planerat
detta, så att om något hände, skulle han kunna flytta snabbt.
Efter en vecka eller så av detta bråk, kom det en dag en flyttbil
och hämtade alla deras saker, och de blev tagna till Oakland,
där de blev lastade i en container som skickades till Sverige.
Olle försvann med sin fru, och sen blev vi hotade med stämning,
om Olle inte fick sina pengar tillbaka. Jag fick då reda på att
Olle hade flyttat till en man, som vi visste var en KGB agent
och som hade gjort mycket ont mot de kristna i Sovietunionen och
Östeuropa. Nu förstod vi, att Olle var inte för oss, och att han
hade kommit för att infiltrera och förstöra oss inifrån. Genom
en annan svensk kristen broder i Sacramento, blev det en medling
och Olle var villig att låta huset gå, om han kunde få 16 000
dollar. Min bror och jag fick fram detta genom att ta tillfälliga
lån, och det hela sköttes genom en mäklarfirma. Vi gick dit först,
skrev på papper och betalade beloppet till firman, som sedan nästa
dag tog emot Olle och hade honom och hans fru att skriva på lagfartshandlingar,
och sedan fick de sina pengar. Några veckor efter detta flög Olle
tillbaka till Sverige med sin familj och kom tillbaka till Jönköping.
Jag såg aldrig mer Olle i detta liv och för några år sedan dog
han.
Men Olle kunde icke släppa oss. Min far hade en bror som bodde
kvar i Sverige, men han var äldre och hade icke varit så inblandad
i vår verksamhet. Helt plötsligt började Olle besöka min farbror
och bjuda hem honom till sitt hem. Han använde alla tillfällen
till att ”mjölka” min farbror vad som hände och skedde i Sacramento.
Vi sade aldrig till min farbror vad Olle hade gjort mot oss, men
vi var mycket noga med vad för slags informationer vi gav till
min farbror. Nu är både min far och mor borta från denna jorden
och har nu frid ifrån alla trakasserier.
Strax efter Palmemordet blev jag uppringd av min fru, när jag
var på kontoret i vår församling. Kom hem med en gång, sade hon,
jag har en FBI agent i vårt hus. Jag åkte hem med en gång, och
frågade denna man, vad han ville. Han sade då att den svenska
regeringen hade begärt att FBI skulle hålla ett förhör med mig,
för att få fram min inblandning i Palmemordet. Jag sade till honom,
att detta var det löjligaste jag hört på länge, jag är en pingstpastor
och bor i Californien och varför och hur skulle jag ha något med
detta mord att göra. Agenten bad om ursäkt och sade, att han bara
gjorde vad han hade blivit tillsagd. Sen gick han.
Några veckor senare blev jag uppringd ifrån FBI-kontoret i Los
Angeles, som sade till mig, att en svensk säkerhetspolis sitter
i deras kontor och att han har blivit skickad till USA för att
höra mig ytterligare om Palmemordet. Jag svarade att som amerikansk
medborgare har ingen utländsk polis rätt att förhöra mig. FBI
agenten svarade, att han visste detta, men kunde jag vara så snäll
och träffa den svenske säkerhetspolisen, eftersom han rest en
sådan lång väg.
Jag beslutade mig för att möta dem, men sade till dem att de inte
fick komma till mitt hem, de fick endast komma till mitt kontor
i kyrkan. Jag har en god vän som delvis har jobbat med FBI och
som nu var pastor, och jag bad honom att komma till mötet som
ett vittne. När FBI-agenterna kom (två stycken) med svensken,
så sade de till oss, att vi inte fick prata svenska, allt skulle
ske på engelska, så de kunde höra vad som blivit sagt. Jag ville
spela in förhöret på en bandspelare som jag hade, men det gick
de inte med på (man ville inte lämna några bevis).
Här satt nu den stackars polisen från Sverige och försökte så
gott han kunde att prata engelska och det hela var mer än patetiskt.
För att imponera på mig visade han mig ett utskrivet manuskript
av vissa av mina predikningar på svenska, där jag bland annat
gått hårt åt Palme, och hur han hade förstört det svenska samhället
med sina diaboliska socialistiska läror. För att ytterligare sätta
skräck i mig, så visade han mig en utredning, där man varit i
Huskvarna, den stad jag först växte upp i, och sedan Jönköping,
där man kartlagt min skolgång och vilka släktingar som fanns kvar,
vad jag arbetat mm.
Istället för att bli rädd så skällde jag ut den svenske
polisen och sade till honom att han borde skämmas för att använda
svenska skattebetalares pengar för att resa till USA, få en liten
semester och plåga en pingstpastor. Jag talade sedan om för FBI
agenterna hur dum den svenska polisen är, hur man har gjort bort
sig i olika spionaffärer mm.
Hur
svenska brottslingar får semester från sina fängelsestraff, för
att de skall komma hem och vila upp sig, innan de går tillbaka
till fängelset igen för att fortsätta att sitta inne. Den svenske
polisen var alldeles rödmosig i ansiktet av ilska och hade detta
skett i Sverige, så hade han misshandlat mig, men nu fick han
sitta snällt och få lusen läst av sig. Jag är säker på att Säpo
inte har glömt detta, och hur de väntar på att jag skall komma
tillbaka till Sverige så att de skall kunna lägga sina vantar
på mig.
Jag visste vid detta laget hur illa det var i Sverige och
dess domstolar och polis, men det var inte förrän jag läst Hennings
bok, som jag förstod att läget i Sverige är en katastrof när det
gäller rättsröta. Nu vill jag göra en sammanfattning av vad Henning
tagit fram:
SAMMANFATTNING
Som en svenskfödd amerikan kunde jag inte förstå varför de olika
svenska regeringarna under årens lopp medvetet hade lagt ner det
svenska försvaret, så att det nu varken finns någon armé, flotta
eller flygvapen kvar, utan endast smärre små enheter, som inte
kan stå emot ett anfall från en främmande makt. Men efter att
ha läst Hennings bok, blev det klart för mig, vad de svenska politikerna
håller på med, de krigar emot det svenska folket! Då behöver
man inte en stor krigsmakt utan bara små förband men en väl utbildad
hemlig underrättelsetjänst.
Jag visste inte att det finns ett hemligt telefonnätverk i Sverige
som endast kan användas av militärer och underrättelsetjänster.
Jag visste inte att det fanns en speciell militär underrättelsetjänst,
förkortat till MUST.
Jag kände inte till att det finns en avdelning inom MUST, som
heter Sektion för Särskild Inhämtning, som förkortas till SSI.
Jag visste inte om att Säpo har rekryterat toppledarna av de svenska
rikstidningarna, av radio- och TV-ledning, samt högre befattningshavare
inom den privata industrin, inräknat bankväsendet.
Jag visste inte om att Sverige hade ett så väl utvecklat Psykologiskt
Försvars Departement. Det är ett mera accepterat namn, men i Tyskland
under nazisterna kallade man det för Propagandadepartementet,
men ett enkelt ord på svenska blir LÖGN DEPARTEMENTET.
För de människor som är litet äldre, så kanske ni kommer ihåg
en bok som utgavs år 1948 i England och som hette ”1984”
och skriven av den engelske juden George Orwell. I denna
roman, ger författaren en framtidsbild av en totalitär stat, där
det icke finns något fritt tänkande, det finns ingen frihet, men
varje människa lever för att tjäna staten och de som har makten.
För att göra detta möjligt så fanns det olika hemliga polisorganisationer,
samt ett Sannings Departement, som i själva verket var ett lögnens
fäste. De som inte passade in i mönstret, togs in på sjukhus,
där man genom vård kunde likrikta dem, så att deras tankeförmåga
togs bort, och de blev levande döda robotar, som tjänade staten
utan att ställa frågor.
Sverige är inte så långt ifrån denna mardröm, men det värsta är
att det svenska folket sover och inte har förstånd att inse vad
som händer.
Jag är nu helt övertygad om att samfundsledare inom de kristna
kyrkorna i Sverige har blivit rekryterade av Säpo, och är del
av det svenska Psykologiska Försvaret. Sammanslagning
av flera samfund har pågått en långre tid, och det verkar som
om pingstförsamlingar, baptister, missionare och andra närmar
sig mer och mer den romerska katolska kyrkan i Sverige, med ett
mål att en dag ha endast en ”kristen” kyrka i landet. Jag är förvånad
över att svenska pastorer inte har slagit larm och ställer sig
upp och protesterar.
Henning
Witte kommer ifrån en luthersk bagrund i Tyskland, han är inte
född på nytt, men hans mod och vilja att bekämpa lögnens andemakter
är mera brinnande och stark än vad som finns hos så kallade ”frälsta”
pastorer, som säger att de är andedöpta och kan tala i tungor.
Sverige befinner sig i en andlig och moralisk kris, men också
en fruktansvärd politisk kris och om inte denna blir löst, kommer
Sverige att sjunka till ett djup, som skulle skrämma de som bodde
i Sodom och Gomorra!
Kom
ihåg, LAGEN RUTTNAR I DET LAND SOM STYRS AV RÖVARBAND!
Beställ
din bok idag!
KOMMENTAR IFRÅN THORBJÖRN JOHANSEN, EAEC
-
1.
Jag kommer ihåg från Estoniadagarna att jag tyckte det var
mycket underligt att rederiet gick helt fria och att det var
stort hysch-hysch kring utredningen.
-
2.
Det är svårt att tänka sig att de pastorer som redan står
med ena foten
i den katolska kyrkan kommer att ändra sig framöver. Dit hör
framför allt Sten-Gunnar Hedin och Stanley Sjöberg,
men också de kyrkor som är med i det sk Sveriges Kristna Råd,
kanske där speciellt Missionsförbundet, som i vars ritual
en mystisk "Livgiverska" numera nämns, jämte Sonen
och den Helige ande. Även mitt forna samfund Alliansmissionen
tycks vara på väg dit, av "Berörd av Gud"
konferenser att döma.
Gå tillbaka
till Svenska sidan
Alla bibelhänvisningar är från
1917 års översättning av Den Heliga Skrift.
Copyright © 2006 - European American Evangelistic Crusades (EAEC),
Inc.
P.O. Box 41001, Sacramento, California 95841 USA
Denna datafil/publikation
tillhör i sin helhet European American Evangelistic Crusades (EAEC),
Inc. Denna datafil/publikation får ej publiceras utan tillstånd
från EAEC i någon form, ej heller användas för försäljning av
produkter av något slag; detta omfattar hela denna, med undantag
för mindre korta citat.
Reproducering är tillåten
men endast i sin helhet för cirkulation som så kallat "allmängods".
Tillåtet är eget bruk och att vidarebefordra den i sin helhet
till släkt och vänner. Det är även tillåtet att i sin helhet lägga
ut denna datafil/publikation på en webbplats, websida eller ftp-sida,
om innehållet inte ändras eller redigeras om. All återgivning
av denna datafil/publikation MÅSTE innehålla följande upphovsmannarättsliga
uppgifter:
Copyright © 2006 - European
American Evangelistic Crusades, Inc.
P.O. Box 41001, Sacramento, California 95841 USA
|