"Så råder jag dig då att du köper av mig guld som är luttrat i eld, för att du skall bliva rik, och att du köper vita kläder till att kläda dig i, för att din nakenhets skam icke skall bliva uppenbar, och att du köper ögonsalva till att smörja dina ögon med, för att du skall kunna se. Alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag.' Så gör nu bättring med all flit. Se, jag står för dörren och klappar; om någon lyssnar till min röst och upplåter dörren, så skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. Den som vinner seger, honom skall jag låta sitta med mig på min tron, likasom jag själv har vunnit seger och satt mig med min Fader på hans tron." (Upp 3: 15-21)

DE DÖDA I KLANEN KENNEDY

Sedan 1950-talet har en hel rad forskare använt Freedom of Information Act för att få ta del av klassifierad information. Man upptäckte att Robert Kennedy skyddade sin bror John F. då denne hade haft sex med en rad kvinnor med lösaktig moral, som kom till Vita huset för sex med presidenten. Trots att FBI-chefen J. Edgar Hoover var homosexuell tyckte han inte om att prostituerade kom och gick till Vita Huset. Robert höll även media i schack med att inte tala om det här med Johns många sexuella träffar.

John och Jackie Kennedy hade inte det sagolika äktenskap som lades ut i media. Det var allt annat än underbart för Jackie, som måste stå ut med sin mans otrohet med en rad kvinnor.

Det är också ett välkänt faktum att många av släkten Kennedy avled tidigare än normalt.

• President John Fitzgerald Kennedy sköts alltså av Lee Harvey Osvald — och i juli 1969 råkade Ted Kennedy ut för en olycka. Man undrar om det hängde en fruktansvärd förbannelse över klanen Kennedy.
  

• Den 13 augusti 1973 — Joseph var förare när han kraschade med bilen och lämnade sin passagerare, Pam Kelley förlamad.
  

• 17 november 1973 – Ted Kennedy fick sitt högra ben amputerat på grund av skelettcancer.
  

• 30 oktober 1975 – Martha Moxley slogs ihjäl med en golfklubba i Greenwich, Connecticut.
  

• 2002 blev Michael Skakel Kennedy fälld för mord , men en ny rättegång kom till stånd 2013.
  

• Den 25 april 1984 dog David Kennedy av en överdos bestående av kokain och petidin i ett hotel i Palm Beach, Florida.
  

• Den 1 april 1991 blev William Kennedy Smith gripen och anklagad för våldtäkt på en ung kvinna i Palm Beach, Florida, men blev till allas förvåning frikänd.
  

• Den 31 december 1997 dog nästan Michael Lemoyne Kennedy i en skidolycka i Aspen.
  

• Den 16 juli 1999 dog John F. Kennedy Jr när hans flygplan kraschade i Atlanten utanför ett sommarhus på Martha's Vineyard på grund av dålig navigering och fylla. Hans fru och hans svägerska var också ombord på planet och Jr. orsakade deras död.
  

• Den 16 september 2011 dog Kara Kennedy av en hjärtattack vid 51 års ålder när hon tränade på en hälsoklubb i Washington DC. Det sades att Kara hade haft lungcancer nio år tidigare, men återhämtat sig sedan man opererat bort en del av den högra lungan.
  

• Den 16 maj 2012 hängde Mary Richardson Kennedy sig i Bedford,Westchester County.
  

• Den 13 July, 2012 välte Kerry Kennedy en traktortrailer på motorvägen i Westchester County. Hon hade tagit Zolpidem som Kennedy ansåg vara hennes dagliga medicin. Hon blev frikänd från sina anklagelser den 28 februari 2014. Vilka står på tur?
  

MAFFIAN

Berömda politiker sköter sina förbindelser och maffian kan vara inblandad. Den engelskfödde skådespelaren Peter Lawford gifte sig med Joseph Kennedys dotter 1954. Lawford blev samordnare mellan Kennedys och maffian och i gengäld kunde Lawford hjälpa skådespelare i Hollywood, och blev medlem i "The Rat Pack" som inbegrep Sinatra och andra. Han stod på god fot med maffian, och under det demokratiska primärvalet i West Virginia 1960, stod det mellan senator John F. och senator Hubert Humphrey från Minnesota. Frank Sinatra ombads att vara budbärare mellan Joseph och Chicagos boss i maffian, Sam Giancana, som bad honom låta unionsvalet utgå till John Kennedys fördel . John F. Giancana sade att det bara skulle ta några telefonsamtal så skulle saken vara klar. Han var också förbunden med den demokraten och borgmästaren i Chicago och Daley drog i alla trådar för att det säkert skulle bli så att Kennedy skulle vinna primärvalet 1960.

Detta hände före superpolitiska handlingskommittens (Super PAC) agerande när politikerna litade på maffian till kanal för pengar i dess kampanjer. Giancana såg till att mängder av pengar gick till att köpa röster i West Virginia och han väntade sig att ta emot tjänster i gengäld så fort Kennedy hade valts till president.

Det är att lägga märke till att Frank Sinatra och många andra kända underhållare användes av CIA för att föra över känslig information under sina internationella resor. I en intervju i 60 Minutes efter att fadern var död berättade Christina Sinatra att han levererade hemliga paket i Europa. Men Christina sade att hennes far aldrig ville säga vad det var i dem.

När John F. hade blivit vald till president och utnämnt sin bror Robert till överdomare började en omfattande kampanj för att ta död på maffian. Eftersom Giancana hjälpt Kennedy att bli president kände han sig sig sviken och arg som ett bi.

FBI beordrades att sätta in flera agenter för att kunna infiltrera maffian och 1960 dömdes 35 medlemmar av maffian och sattes i fängelse. 1963 sändes ytterligare 288 till fängelse.

Giancana och andra maffiabossar hade en gås oplockad med bröderna Kennedy och till slut skulle båda bröderna bli lönnmördade.

LÖNNMORDET PÅ ROBERT KENNEDY

Den 22 november1963 kl. 12:30 blev president John F. Kennedy lönnmördad medan han färdades i en öppen limosin i Dallas, Texas. Jag bodde då i staden Salt Lake City eftersom jag arbetade i en statlig kontorsbyggnad. Det dröjde inte länge förrän vi fick besked om att presidenten hade blivit skjuten.
Jag vill här bara koncentrera mig kring vissa fakta eftersom det skrivits så mycket i ämnet.

ROBERT F. KENNEDY

Robert F. Kennedy föddes 1925. Robert var en yngre bror till John F. Kennedy. Han gick på Harvard College and University of Virginia School of Law varefter han anställdes som chefsrådgivare av senatens Labor Rackets Committee från 1957 tills 1959. Han gillade inte Jimmy Hoffa, en maffiamedlem i Teamster Union. Kennedy misslyckades att få Hoffa fälld och gick ut med att denne ledde en korrupt löntagarunion. Han använde den kunskap han hade fått vid senatens förhör och skrev en bok 1960 som fick namnet "Den Inre Fienden." Den handlade om Hoffa och andra mafiosos och fick till följd att Hoffa and andra inom maffian inte tyckte om Robert.

Robert blev kampanjledare för sin bror när han ställde upp i presidentvalet 1960 och senare utnämnd till Högste domare. Han blev kvar där under en kort tid efter Johns död men slutade och sökte få en plats i New Yorks senat 1964.

Robert var med i 1968 års primärval för presidentposten och blev populär som en man i täten av demokratiska partiet. I juni stod det klart att Robert troligen skulle få röster nog för att bli demokraternas kandidat.

Sedan han vunnit de kaliforniska primärvalen den 5 juni for Robert till hotell Ambassadeur i Los Angeles för till en mottagning för sina supporters i balsalen. Efter segertalet skulle han hålla en presskonferens och någon föreslog en genväg genom köket, som låg strax intill. När han gick genom det trånga köket skakde han hand med enköksarbetare då Sirhan Bishara Sirhan steg fram och tömde sin revolver i honom. Tre kulor träffade Robert och resten träffade de som följde Kennedy. Tre karlar slog genast ner Sirhan till marken och inom några minuter tog ambulanspersonal över och for i ilfart till LA-akuten. Robert var medvetslös och det måste ha stått klart att han var svårt skadad, men överfördes till Good Samaritan Hospital längre bort där han dog följande morgon.

Som vid alla lönnmord finns det ting som inte är normala, vad är det som egentligen händer? Och ingen kan förklara varför det blir så och inte någon kan reda ut varför det hände. Är det möjligt att Robert kunde överlevt om man fortsatt behandla honom på det första sjukhuset? Varför skulle någon ge order om att förflytta en allvarligt skadad person som nätt och jämt lever till ett annat sjukhus? Frågor som blir besvarade en dag vid den Stora Vita Tronen.

Det är uppenbart att vem än det var som gav order om att Robert F. Kennedy skulle mördas ville få det gjort innan denne blev president med stort säkerhetspådrag. Vem hatade honom så mycket att han ville mörda honom? Maffian och de som ledde CIA hatade honom och hade skäl att döda honom.

SIRHAN SIRHAN

Sirhan Bishara Sirhan föddes i Jerusalem 1944 medan staden stod under brittisk domvärjo. Hans föräldrar var ortodoxt kristna med jordanskt medborgarskap. Hela familjen immigrerade till staterna år 1956 och bosatte sig i den kaliforniska staden Pasadena. Sirhan övergick inte till att bli en medborgare i USA och han uttryckte sitt hat mot de judar som tagit kontroll i Palestina 1948 och förvandlat landet till staten Israel.

Anteckningar från rättegången avslöjade att hans far Bishara tuktade sina barn svårt många gånger. Bishara kunde inte anpassa sig till livet i Kalifornien, han lämnade sin familj och gav sig av tillbaka till Jordanien inte länge från flytten till Pasadena.

Sirhan var en upprörd ung man som övergav sin fader, fortsatte att hata judar och hade inga planer för sitt liv. He sökte andlig hjälp och gick med i en baptistkyrka men blev så småningom sjundedagsadventist. Han fortsatte söka och någon tyckte att han skulle vända sig till de mycket ockulta rosenkorsarna, som har förbindelser till Kabálan och frimurarna.

Under rättegången mot Sirhan kom det fram att han tänkt mörda Robert Kennedy en månad före Robert skulle tala på Ambassadeur Hotel och att han talat om detta för en vän. Sirhan tränade skjutning på en skjutbana så sent som 4 juni, bara en dag innan lönnmordet skedde.

Rättegången började 12 februari 1969 men det var stor förvirring eftersom Sirhan ville avskeda alla sina advokater samma dag och begärde även att bli dömd till döden. Sirhan gick in i vittnesbåset den 3 mars och medgav att han hade skjutit Kennedy. Han sade också att han inte hade någon illvilja mot Kennedy men sköt honom därför att han stod för en kampanj som gick ut på att auktorisera försäljningen av 50 F-4 Phantom jets till Israel när han blev president. I Sirhan's hjärna skulle de ha använts för att döda palestinier.

Försvaret försökte bevisa att Sirhan var mentalt instabil. Och under rättegången hettade det till för honom känslomässigt och han blev mycked agiterad när domstolen beskrev hans barndom.

Sirhan fälldes för mord den 17 april, fick dödstraff den 23 april. Kaliforniens Högsta Domstol hade dock avskaffat dödsstraff i ett annat fall och Sirhans dödsdom förvandlades därför till livstid.

När den brittiske tevejournalisten David Frost intervjuade Sirhan 1989, sade han att han inte hade något minne av fällda uttalanden under rättegången.

NY RÄTTEGÅNG

Nya advokater tog över 2011, och de ansökte om en ny rättegång den 26 november. Denna gång sade de att nyligen utförd expertanalys visade att två revolvrar använts vid lönnmordet och att kulorna som dödade Robert ej kom från Sirhans revolver. Försöket till friande godtogs emellertid inte.

I en intervju 1980 hävdade Sirhan att hans mordiska handling var för att han var full och arg. Den 10 maj 1982 sade han till undersökningsdomarna att han sköt Robert Kennedy. Nu sade han till de församlade att han verkligen begått denna fruktansvärda gärning. Vid ett senare förhör 2 mars 2011 sade Sirhan att han inte hade något minne av att han varit på hotellet den kväll Kennedy blev mördad.
Sirhans advokater hävdade att han blivit programmerad och hypnotiserad att skjuta Robert Kennedy, och när hade utfört dådet avprogramiserade de honom, med tanke på att han inte skulle minnas sina vedersakare och gärningen.

Detta är underligt. Vid ett förhör 10 februari 2016 bad ett vittne rådet att Sirhan skulle släppas fri. Han hette Paul Schrade och var en hög medlem av rådet för Förenade Arbetarna och även vice ledamot för Kennedys kampanj 1968. Han hade blivit skjuten under tumultet i köket när Robert var där. Schrade sade till Rådet att han trodde det var två gärningsmän och att Kennedy sköts av den andre. Sirhan hade blivit vakthavare och stod i vestibulen för att distrahera folk, vilket gjorde det möjligt för den andre pistolmannen att fly. Schrade trodde att lönnmordet beställts av okända konspiratörer.

Mordet följde samma mönster som andra politiska mord. Lönnmördaren kan identieras och uredningsresultaten skapar förvirring, folk lämnas med en falsk slutsats och konspiratörerna undgår uppmärksamhet.

KALABALIK I SVERIGE

Vi stod på god fot med en lång rad pastorer efter kampanjer 1971 i Sverige. En organisation byggdes upp i Sverige, en van importerades som kunde användas på våra resor, och vi köpte ett komplett adressystem. Vi höll även kampanjmöten under åren 1973, 1975, 1977, 1981, 1982 och 1983.

Under dessa år var Sverige en tummelplats för KGB och även CIA och det israeliska Mossad samt det brittiska MI6. Den östtyska hemliga agentorganisationen STASI hade byggt upp ett starkt nätverk i landet och det svenska SÄPO var inte någon match för de professionella utlänningarna. Vidare hade SÄPO också blivit helt översvämmat runt om Sveriges kuster, huvudsakligen av ubåtar från Sovjetunionen. Jag var en amerikan som reste och predikade evangelium och alla trodde att jag var en under cover-agent i en säkerhetstjänst.

Vi gjorde mina föräldrars hem i Jönköping till den bas vi opererade från och de berättade att det varit folk i huset och försiktigt utforskat deras grejor medan de var på arbetet. Inget var stulet, men det stod klart att mina föräldrar ej var målet för undersökningen. Besöken slutade när man skaffade sig en hund av rasen Doberman, men de kunde ändå påvisa att någon sprungit runt i huset eftersom hunden var rasande och mattorna hade ändrat läge genom allt omkringspringande.

Vid våra korståg 1975 avslöjade jag satanister, och att ett hundratal lutheranska präster höll hemliga djävulska ritualer i kyrkorna under nätterna. Jag avslöjade därvid även Frimurarna och Godtemplarorden och att ett ganska stort antal evangeliska pastorer var medlemmar i dessa organisationer. Det fick till resultat att några kyrkor inte längre ville samarbeta med oss och vi inbjöds inte längre till att hålla korståg eller väckelsemöten.

Under korståget 1981 i Sverige och Finland hade vi gett ut min nya bok på svenska kallad "Bibelns budskap i de yttersta dagarna" och vi kunde faktiskt känna att Djävulen och hans demoner var emot oss allt medan folk köpte boken på våra möten.

Vid ett historiskt möte i Närpes, Finland, sommaren 1982 när den svenske pingstpastorn Kjell Sjöberg och jag träffades skulle det förändra våra liv för gott. Jag gav honom min bok och han lovade att läsa den. När vi träffades nästa dag var han skakad och konstaterade: "Om detta är sant som du har skrivit kommer det att förvandla hela min värld. Ge mig sex månader för att bevisa om den är sann eller falsk."

Cirka sex månader senare skrev han ett brev där han sade att boken inte bara var sann, läget var i själva verket värre än min bok beskrev. Han hade varit en längre tid i Jerusalem vid kabbalistiska avdelningen på hebreiska universitetet och for där ifrån med fyra böcker av professor Gershem Scholem som var chef för Kabbala-avdelningen. Sjöberg försåg mig med alla källor som jag inte hade haft tillgång till, även när det gällde de svenska frimurarna. Den första upplagan sålde snart slut och vi tryckte snabbt upp en andra upplaga som sändes till Sverige.

Det var ett kraftfullt team som samlades före sommaren 1963. Gunnar Renudd i Askersund agerade som min svenske redaktör och mötessamordnare; Karl-Åke Rudenlöv var också från Jönköping och han bandade våra möten; Kurt Olsson i Malmö skötte kassettmissionen och reste i hela landet för att kunna spela in och sälja dem via annonser i kristna tidningar som Hemmetes Vän, Vårt Land och andra tidningar. När han gjorde reklam för min skrift. "Sverige i Vågskålen" sålde han till en början fler än 10 000 exemplar och vi kände att Guds väckelse slutligen hade börjat.

Kjell Sjöberg hade en nationsvid organisation som hette "Förebedjarna" och gjorde reklam i sina tidskrifter och hundratals order kom in från hela Sverige där man ville köpa min bok.

I den upplagan hade jag lagt till ett kapitel av Sjöberg där han avslöjade konspirationen bland judiska kabbalister och det dröjde inte länge förrän vi fick rejäla mothugg.

MOSSAD KLIVER IN

Jag fick ett upprört telefonsamtal från Kurt Olsson en dag då han sade till mig att han hade fått dödshot och ville tala med mig privat. Han vågade inte möta mig i Sverige och undrade om vi kunde mötas på den internationella flygplatsen Kastrup i Köpenhamn. Vi for dit och Olsson var synbarligen skakad och full av fruktan då han sade mig att han hade kontaktats av Mossad. En man med amerikansk accent sade att om han inte slutade att samarbeta med John Torell, skulle de komma och mörda honom. Han ville först inte tro det men kontaktade sin fru och barn och sade också till dessa att de kunde bli mördade om de inte slutade upp med att samarbeta med John Torell. Det faktum att telefonsamtalen kom under nätterna gjorde dem bara ännu mer skrämmande.

Olsson sade att han måste få behålla livet och sin familj och bad mig i förväg förlåta honom därför att han genast skulle avfärda mig och stämpla mig som en antisemit. Jag förlät honom och vi skildes åt för att aldrig ses igen. Han bad om ursäkt, men hans rykte var skamfilat, hans kassettindustri nedlagd och han dog några år senare.

Pastorer fick samtal som sade att klippa alla band med mig, men vi kunde ha våra möten och de blev inte störda av hot och dålig publicitet. Osålda böcker i kampanjen 1983 förvarades i mina föräldrars hem och vi flög då hem till Kalifornien.

Kjell Sjöberg angreps starkt av den lutherske pastorn i Jerusalem, Göran Larsson. Han skrev ett hotelsebrev till Sjöberg att han mer eller mindre inkallats till Israels premiärminister Begin som ville ta hand om den besvärlige Sjöberg i Sverige.

Kjell Sjöberg hotades med rättegång baserad på hatlagar som i Sverige nyss hade trätt i kraft. Om han bedömdes vara skyldig så skulle han förlora sin pension och hans fru stå utan inkomst. Han smädades i media och blev tvungen att ta saken till domstol. Det fick till resultat att Sjöberg lovat att officiellt avfärda mig och stämpla mig som antisemit. Trots hans officiella ursäkt föll hans organisation ihop och slutade existera. Han dog av cancer år 1997 och var då 64 år gammal.

Aina och jag hade inte mer än kommit till Kalifornien när vi fick ett samtal från Birgit Renudd, Gunnars fru. Hon berättade för mig att hon inte skulle tillåta sin man att arbeta mer för oss. Agenter från SÄPO ringde till dem mitt i natten och ställde frågor och hotade dem. Eftersom vi bodde i Kalifornien ansåg hon att jag inte hade några problem men att de inte längre stod ut eftersom Gunnar höll på att bli sjuk och hon ville inte att han skulle dö. Jag berättade för henne att jag skulle sluta kontakta dem och hon var lugn med det beskedet, men Gunnar visste i sitt hjärta att han hade förrått Jesus och det dröjde inte länge förrän han dog som en bruten man i sina synder.

VAD VAR MITT BROTT?

Ni kanske vill veta varför det svenska etablissementet plötligt började bekämpa mig. Det tog sin början år 1975, då jag började avslöja Världsregeringen, och genom vissa historiska fakta bevisade jag att kommunismen, nazismen och fascismen utvecklades av en grupp som kallades Illuminati. Frimurarordnar i väst användes för att strömlinjeforma deras politik för att främja revolutionerna i Ryssland och Kina.

Jag hade läst ett dokument från den första sionistkongressen i Basel år 1897, som kallades Sions Vises Protokoll och förstod snart att de ideer som godtogs vid kongressen var genuina. Mycket har blivit skrivet om protokollen då man påstod att de var propaganda och falska men ändå var 80% av protokollen genomförda 1979. Om de nu är falska, varför ser vi dem då uppfyllda?

När jag var i Holland 1974 träffade jag en man som hette Hannegraf och vi blev goda vänner. Jag berättade för honom om protokollen och frågade om dem och undrade om han kunde resa till British Museum i London för att verifiera deras existens. En tid senare besökte han museet och gav oss ett brev från detta museum som konstaterade att protokollen hade funnits där sedan 1905.

När Kjell Sjöberg kom tillbaka från forskningen vid det Hebreiska Universitetet i Jerusalem, sade han att Sions Vises protokoll inte var en förfalskning, utan faktiskt en briljant strategi om globalt tänkande som hedningar aldrig skulle kunnat komma på. Ändå varnade han oss för att "propagandan från det judiska ledarskapet var så framgångsrik att vi inte kunde använda dokumentet" men att vi kunde angripa detta ondskefulla ledarskap genom Kabálan som de inte kan förneka.

Sjöberg hade skrivit en stark artikel som visade hur det kabbalistiska judiska ledarskapet från kung Salomos dagar fram tills nutid arbetat för att sätta in sin egen messias som i Bibeln kallas Antikrist. För att skydda Sjöberg, gick vi med på ta med dessa artiklar i den andra upplagan av "Bibelns budskap i de yteersta dagarna" men skulle inte avslöja hans namn och sade bara att detta var skrivet av en svensk pastor.

I Sjöbergs artiklar och i mina böcker fanns det inget hat emot det judíska folket; tvärt om talade vi om en uttalad önskan att presentera den verklige Messias för dem och få se dem födda på nytt. Om du lyssnar på de tusentals predikningar jag har hållt finner du inget hat mot det judiska folket.
Tanken att den politiska staten Israel inte var ett verk av Gud, utan ett verk av kabbalistiska judar, sände chockvågor bland kristna sionister och kabbalistiska judar. Ingen kristen sionist trodde att den kommande Antikrist skulle vara en jude och att han skulle styra världen från Jerusalem, fast Bibeln talar klarspråk om den saken. Vårt budskap var farligt eftersom det avslöjade lögnerna och spred ljus på Djävulens dolda verk och hans medhjälpare på jorden.

HATET OCH SKVALLRET ÖKADE

Det var en samlad ansträngning som ville förstöra vårt missionerande i Sverige hösten 1983 och tysta alla som arbetade med mig. En amerikansk rabbin med namn Morton Narrowe kom till Sverige 1965 och 1975 hade han stigit i graderna och blivit befordrad till chefsrabbin över Sverige och han var den mannen som ledde den nationella ansträngningen att förstöra vårt verk i Sverige. Alla kristna tidningar som förut tog emot våra annonser informerade då Gunnar Renudd att de inte längre tänkte införa våra annonser.

Sven Larquist, en svensk pingstpastor i Vara som jag samarbetat med i över fem år sade till sin församling i vilken jag hade undervisat i fem år att de skulle ta med alla böcker som de hade köpt från John Torell och anställa ett offentligt bokbål.

Alla olika samfundskontor sände ut ett memorandum att John Torell var antisemit och en judehatare och att ingen pastor eller församling skulle tillåtas ha kontakt med mig. Alla de pastorer som jag trodde var mina vänner och välkomnade mig i sina hem tog plötsligt avstånd från mig för att rädda sina egna skinn och jag var plötsligt den mest hatade mannen i Sverige.

Trycket ökade nu på mina föräldrar och det stod klart för mig och min bror att vi måste ta med dem från Sverige. Jag hade aldrig upplevt ett sådant hat. Vi hade ännu en stor mängd böcker och de gömdes i mitt föräldrahem i Jönköping. En enda man som fortfarande stod med mig var Karl-Åke Rudenlöv. Han var en förtrogen vän i Sverige som skulle ta hand om böckerna och skicka böcker när de beställdes.

Min mor hade nu gått i pension och min far hade gjort det fem år tidigare, och vi bad dem sälja vårt hem och komma och bo hos oss i Kalifornien. Det var ett mirakel att min far gick med på det eftersom han inte kunde engelska och nu var 70 år gammal. Rudenlöv höll ihop med dem nästan var dag för att hjälpa dem och år 1984 hade de sålt sitt hus, lagt alla ägodelar i en container inklusive bilen och flög till Kalifornien.

ETT HOT TILL FRÅN DJÄVULEN

Rudenlöv och hans familj ville också resa från Sverige och sände 20 000 dollar med mina föräldrar. Planen var att skaffa ett radhus nära Sacramento, en plats för Rudenlövs att bo i när de kom hit senare.

Vi hittade faktiskt ett sådant genom en kristen mäklare och Rudenlövs ansökte om att få gå en bibelskola i Sacramento, som var enda sättet de kunde få ett visum för att bo i Staterna. Vi talade med pastorn i Trinity Church, Paul Trulin, som styrde ett bibeltroget bibelinstitut. Jag hade känt Trulin i åratal och han hjälpte mig med pappersarbetet och snart hade familjen fått sina visa och de anlände till Kalifornien 1985.

Allting gick inte enligt planerna när Rudenlövs flyttade in i deras halva av radhuset. Vi hjälpte dem att hitta en begagnad bil och Åke hade ett prostata problem som han inte vågat söka för i Sverige av fruktan för att bli mördad, och vi fann en bra läkare som kunde göra en operation och bli kvitt problemet.
Det var en gåta för mig alla dessa händelser. Karl-Åke packade inte upp lådorna som kommit med en container. Han packade bara upp de allra nödvändiga föremålen och resten stod i garaget. Han sade att han var trött på att packa men sade aldrig varför.

Livet var bra när Rudenlöv kom till oss, vi hade trevligt tillsammans, han och mina föräldrar kom bra överens och de hjälpte oss med tryckningen av "The Dove magazine" som vi vid denna tid producerade.
En dag frågade Karl-Åke mig om han kunde undersöka mina filer på kontoret. Eftersom jag inget hade att dölja sade jag att han gärna fick göra det och han tillbragte timmar med att gå igenom mina filer inklusive det forskningsmaterial som jag samlat under årens lopp, samt all korrespondens med Kjell Sjöberg. Jag såg senare att en del filer saknades och de saknas än idag.

MORDET PÅ OLOF PALME

Den fridfulla församlingen i Sacramento skingrades av nyheterna den 28 februari, när vi fick veta att den svenske statsministern Olof Palme hade skjutits ner på en gata i Stockholm. En askgrå Karl-Åke kom till vårt hus tidigt på morgonen och sade att vi måste sälja hans boende så att han kunde flytta tillbaka till Sverige genast. Jag kunde inte tro mina öron och sade att ett hus inte kan säljas på några timmar. Det skulle ta tid. Dessutom var Karl-Åke utom sig och krävde att det skulle säljas omedelbart därför att han behövde pengarna genast.

Jag slog på teven och fick veta att Olof Palme hade blivit skjuten till döds. Några timmar gick och sedan började telefonen ringa och nyhetsmedia ville intervjua mig och fråga om varför jag hade beordrat att Palme skulle dö. Nästa dag stod mitt namn på förstasidorna i tidningarna med en bild av boken och man skrev att jag var ansvarig för Palmes död. Ni förstår att jag blev chockad eftersom jag inte hade varit i Sverige på mer än tre år och jag skulle helt visst avråda från ett sådant mord.

Nästa dag blev Karl-Åke våldsam och slog på mina föräldrars hus och han hotade dem om han inte fick pengarna. Det gick dithän att jag var tvungen att ringa polisen och få dem att tala med Karl-Åke så att han slutade hota mina föräldrar.

Det fanns en man i Sacramento vid den tiden som hette Carl Wanting och som hävdade att han var en före detta svensk lutheransk statskyrkopräst som hade bosatt sig i Sacramento och öppnat en kristen bokaffär. Han hade rest mycket i Östeuropa som missionär, men det stod klart att istället för att hjälpa den underjordiska kyrkan spionerade han på dem varefter den hemliga polisen dök upp och arresterade pastorer och ledare efter att han åkt. Jag hade träffat honom några år tidigare och då ville han att jag skulle göra lite illegalt arbete åt honom tillsammans med en del andra missionärer. Jag hörde att han var en KGB-agent.

Jag hade aldrig sagt något till Karl-Åke om Carl Wanting, men jag var förvånad över att Karl-Åke omedelbart tog kontakt med den här mannen efter mordet på Olof Palme. Efter några dagar kom en möbelfirma och alla hans saker packades i en container och fraktades tillbaka till Sverige. Hans familj flyttad in i Wantings hus. Jag hade blivit klar över att Karl-Åke var en infiltratör som kommit för att förstöra för oss inifrån men när Palme dog blev han rädd och hoppade av. Jag minns ett tidigare samtal där han funnit att en man hade en kortvågsradio och att han tillät honom att använda den för att kunna tala med vänner i Sverige. Jag vill gärna tro att dessa "vänner" bestod av en grupp på SÄPO. Det fanns ju inget internet på den tiden och de enda sätten att kommunicera på var med telefon, post och kortvågsradio.

Några veckor senare fick jag ett telefonsamtal från Ronnie Linden, en god svenk vän som bodde i Sacramento med sin familj. Vi hade använt deras swimmingpool för dopförrättning många gånger. Linden ville veta varför jag hade stulit Karl-Åkes pengar och behandlat honom illa. Jag hade aldrig presenterat Karl-Åke för Linden och jag berättade hela hans historia. För Karl-Åke hade lagt ner mycket tid för att att ta reda på vilka mina var mina var, och Linden blev mellanhand när min bror och jag kunde lägga pengarna på bordet, sedan följde en del pappersarbete. Karl-Åke fick sina pengar och en kort tid senare flög hela Rudenlövfamiljen till Sverige. Min vänskap med Ronnie blev ordentligt förstörd och han ville inte längre ha något med mig att göra.

Denna historia slutar inte där eftersom Karl-Åke inte var färdiga med oss. Jag hade en onkel i Sverige och fick veta att Karl-Åke hälsade på honom regelbundet och ålade sig in för att få tala med honom. Den enda förbindelsen med min onkel var att han förvarade min van i tio år. Några år senare var Karl-Åke Rudenlövs tid på jorden ute.

MITT MÖTE MED FBI

Jag tog emot ett samtal från min fru en tid efter att familjen Rudenlöv hade åkt, medan jag jobbade på kontoret i min kyrka. Hon sade att en FBI-agent satt i vårat vardagsrum och ville tala med mig. När jag hade kommit hem så sade han att den svenska regeringen hade velat att FBI skulle intervjua mig när jag kom hem. Jag for dit och han sade då att svenska myndigheter hade begärt att få till stånd en intervju med mig och få veta vad jag visste om Palmes död. Jag sade till agenten att jag var predikant, jag lönnmördar inte folk och att det var helt galet att anklaga mig för ett brott som jag inte visste något om. Han talade om för mig att han bara gjorde sitt jobb och försvann efter att jag hade sagt att jag inte visste något om mordet utom det jag hade läst i tidningarna.

Omkring ett år senare fick jag ett telefonsamtal från FBI-kontoret i Los Angeles. De sade att de via den amerikanska statens utrikesministerium blivit ombedda träffa mig, ett möte mellan en svensk polis och mig och de ville prata med mig om mordet på Palme, men jag sade att ingen utrikespolis har någon jurisdiktion för att intervjua mig – en amerikansk medborgare.

Agenten ansåg att detta var sant, men hans chefer frågade om jag ville vara vänlig nog att träffa denne polis då han hade tagit flyget ända från Stockholm. Jag sade till agenten att jag skulle ha en vän med mig och att vi tänkte banda konversationen. Han sade att jag kunde ha en vän närvarande men inte fick spela in. Jag stod i begrepp att gå med på allt eftersom jag ville utröna vad de visste om mig och hur de tänkte. Denna gång möttes vi på mitt kontor i kyrkan och jag hade Gordon Ginn, en pastor och en f. d. utredare med mig när intervjun skulle gå av stapeln. FBI-agenten sade till den svenske utredaren att alla samtal skulle föras på engelska, och detta gick inte så bra därför att de talade dålig engelska.

Ändå började han att försöka genera mig genom att visa en transkribering av en predikan jag hållit på svenska där jag sade att svenskarna behövde rösta bort socialdemokraterna och statsminister Palme. Jag sade att Palme var en ond man och att han ville förstöra den kristna tron i Sverige. Jag bekräftade att jag hade sagt dessa ord men att jag aldrig hade sagt till att någon skulle skjuta Olof Palme.

Han visade mig då en hel bakgrundsrapport om mig gjord av den svenska polisen. De hade gjort en lista på alla skolor jag hade gått på och platser jag hade bott på och hade intervjuat de som kände mig. Jag sade till den svenske polisen att hans avdelning hade slösat bort en massa tid och pengar för att gräva fram min historia och att låta honom flyga för att tala med mig i Staterna. Jag sade till de två FBI-agenterna att den Svenska Polisens inkompetens var att dölja brottet istället för att lösa det.

När jag talade med den svenska polisen blev han röd i ansiktet. Han kokade säkert av ilska. Inte desto mindre var han på den andra planhalvan och fick bita i gräset. Till slut tog dock det hela slut och de vandrade ut, men det kändes som om jag var en märkt man. Och allt man ville veta om mig fanns nu som akter i Staterna och Sverige. Jag hade inte några skelett i min garderob, det enda de kunde göra var att ljuga och förtala mig, för att de tyckte att jag var en antisemit.

Trots all den tid som har gått sedan dess och trots förtalet är jag idag tillbaka i Sverige via Internet och våra hemsidor. En ny generation svenskar vill höra sanningen. Boken som var så hatad har sålts i mer än tjugo år och vi har bara kvar ett litet antal.

Alla personer som vill bli valda måste erkännas av judarna i partiet för att bli kvalificerade och ska svära sin lojalitet till Israel. När Schwarzenegger skulle ställa upp som guvernör 2003 som republikan var han tvungen att leja en judisk rabbin som skulle ge honom speciell undervisning därför att hans far hade gått med i nazistpartiet 1938 och hade varit segeant/major i den tyska armén under andra världskriget. Bara en judisk rabbin kunde lösa Arnold från denna förbannelse som han personligen inte haft något med att göra, och göra honom salongsfähig politiskt sett.


Det finns fler döda i USA än Kennedy. Det finns lika många andligen döda politiker och lekmän som det finns prostituerade. De kommer ut bakvägen från sjukhusen lika nakna som när de kom.

Vårt enda hopp står till Gud den Allsmäktige. Vi kan göra skillnad genom bön och fasta som en kristen enhet eftersom det är Gud som ytterst sett väljer ledarna för vårt land.

"Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet? Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde: »Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss.» Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem. Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem: »Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg.»
Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: »Du är min son, jag har i dag fött dig. Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom. Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem.» Så kom nu till förstånd, I konungar; låten varna eder, I domare på jorden. Tjänen HERREN med fruktan, och fröjden er med bävan. Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom." (Ps 2: 1-12)