Av Thorbjörn Johansen eaec

"Lev Davidovitj Trotskij (ryska: Лев Давидович Троцкий), före 1905 Leiba Davidovitj Bronstein, född 7 november 1879 i Janovka, guvernementet Cherson, Nya Ryssland i Kejsardömet Ryssland, död (mördad) 21 augusti 1940 i Coyoacán i Mexico City i Mexiko, var en rysk (sovjetisk) politiker, revolutionär och marxistisk teoretiker av judisk härkomst. Han var som socialdemokrat ledare för Ryska revolutionen 1905 och blev bolsjevik efter februarirevolutionen 1917. Han var tillsammans med Vladimir Lenin en av de främsta ledarna för oktoberrevolutionen och blev folkkommissarie för utrikes ärenden (utrikesminister) i den sovjetryska regeringen ("Folkkommissariernas råd") 1917-1918." (wikipedia)

Det väckte stort rabalder när Lev Trotskij och hans fru Natalia Sedova kom till Oslo med båt från Antwerpen den 18 juni 1935. Regeringen Nygaardsvold hade beviljat det äkta paret politisk asyl i sex månader. Äkta paret Trotskij/Sedova togs emot på bryggan av redaktören Scheflo. De reste med taxi över Sollihögda till Sundvolden. Scheflo beskrev att de måste stanna flera gånger på vägen för Trotskij och hans fru skulle kunna njuta av utsikten i det vackra Ringerike. Bagamästaren i Jevnaker ordnade med logi några dagar innan ryssarna kom dit. Efter några dagar ordnade det sig så att Trotskijs skulle få hyra en liten lägenhet på gården Veshall (Wexhall) i Häradsbygden. Där bodde också redaktör Konrad Knudsen som var ledare för Framtidens Hönefoss kontor.

Det blev en stor lättnad för Trotskijs att komma till det fredliga Norge. Men de fick inte vara i fred länge. Kommunisterna och nazisterna yttrade okvädingsord mot Trotskij. Nazisterna gick så långt som att tränga sig in i Trotskijs lägenhet i Veshall. Där stal de papper och dokument. Men två poliser, Kjear och Urbye, i kom raskt på plats och kunde arrestera nazisterna. Trotskij avslutade en bok medan han var i Norge. Verket kom ut i London (1937) efter att Trotskij hade lämnat landet.

Trotskij bevisade i boken att Sovjetunionen under Stalin hade utvecklat en otäck form av partielit. Den eliten satt vid makten och hade tillskansat sig alla privilegier på bekostnad av arbetarna. Vid jul 1935 fick Borghild Knudsen sina ryska gäster utplacerade i Knudsens hytte vid Öyangen. Hon skulle städa inför jul och ville ha huset för sig själv. Att detta uppehållet (3 – 4 dagar) skulle bli en del av bevis på den 1. Moskvakongressen kunde väl ingen föreställa sig. Där påstod man att ett flygplan med konspirerande agenter hade landat på Öyangen. Dessa skulle konspirerat med Trotskij och planlagt att ta Stalins liv samt störta den sovjetiska regeringen!

I ett stalinistiskt dårhus med förföljelsemani var allt möjligt. Gammelbolsjevikena dömdes till döden och avrättades, inte bara ledarna men hundratusentals av vanliga partimedlemmar blev också summariskt dömda och avrättade. Under sommaren och hösten 1936 blir läget tillspetsat för Trotskij. Regeringen sattes under press från ryskt håll, samtidigt som det från borgerligt håll krävdes att få Trotskij utvisad. Man beslöt att han skulle interneras på gården Sundby i Storsand i Hurum. 2a september 1936 transporterades Trotskij från Ringerike till Hurum. I Storsand blev de internerade helt isolerade och en rad poliser hade dem under bevakning. Justitieminister Trygve Lie gjorde upprepade inspektioner och det kom till skarpa ordväxlingar mellan honom och Trotskij. Trotskij sade att när regeringen ville förvisa honom var det en knäböjning för fascisterna. "Om ett fåtal år blir ni själva offer för fascismen!" sa Trotskij profetiskt i november 1936.

Det blev en rättssak av att nazisterna hade brutt sig in på Veshall. Först i december kom saken upp i Eidsivating lagmansrätt. Nazisterna blir dömda, men det var Trotskij som kände sig anklagad och förföljd. Han fick anledning till att hålla ett försvars tal. Trotskij pratade på tyska och pratade i flera timmar. Det var ett oratoriskt mästerverk som ingen hade hört maken till. Nazisten Per Immerslund sa efteråt att "aldrig har jag hört en mer fängslande talare", Stornazisten Jonas Lie var också imponerad, han glömde aldrig Trotskijs försvarstal i Drammen. Det var förbjudet att referera från talen men Trotskij har skrivit om samma saker i "Stalins förbrytelser" som kom ut i Mexiko 1937.

Den 7 december visste man att regeringen hade beslutat att förvisa Trotskij. Samtidigt sade den mexikanska regeringen att de var villiga att ta i emot Trotskij. Den 19 december, blev paret Trotskij /Sedova förda ombord i tankbåten "Ruth". Den hade lagt till vid Fagerstrand på Nesudden. Att komma till Mexiko tog 20 dygn. Där blev Trotskij emottagen med stor vänlighet och uppmärksamhet.

Trotskijs exil inleddes i Turkiet, gick via Frankrike och Norge till slutstationen Mexiko i januari 1937. Där bodde han en tid tillsammans med konstnärerna Diego Rivera och Frida Kahlo, men efter bråk med Rivera flyttade han 1939 till ett eget hus i Coyoacán, en stadsdel i södra Mexiko City.

Den 24 maj 1940 överlevde han en väpnad attack i sitt hus ledd av den kommunistiske målaren David Alfaro Siqueiros. Säkerheten i huset höjdes ytterligare, men Sovjets agent Ramón Mercader lyckades, genom en kvinnlig sekreterare, komma i kontakt med Trotskij, och slutade visiteras. Han hade med sig en ishacka och gick lös på Trotskij med den. Dagen därpå avled Trotskij på sjukhus. Mercader fängslades i 20 år, och belönades med orden Sovjetunionens hjälte när han flyttade till Sovjet 1961.

Trotskij var en hänsynslös man som före och under revolutionen dödade sina landsmän oavsett om han hade något att anklaga dem för eller ej. På det röda revolutionståget for han runt och mördade ryssar.

Under vistelsen i Norge skrev han ett verk som analyserar och kritiserar kursen historiens utveckling tog i Sovjetunionen efter Lenins död 1924. Det anses vara hans främsta verk och handlar om stalinismens natur. Boken skrevs av Trotskij under hans exil i Norge 1937.

Trotskijs hus i Coyoacán finns bevarat och är numera museum. Natalia Sedova överlevde sin man med 22 år och dog 1962.