Judarna har kontroll över den engelska politiken

 Av Thorbjörn Johansen
medlem i SAM , för EAEC

Detta kan vi utläsa av en artikel i Jerusalem Post den 11 Maj 1997, med namnet "British Jews set to back Blair". Douglas Davis, tidningens medarbetare i London rapporterar:

"Blair har följt de konservativa ledarnas [Margaret Thatcher och John Major, etc] trägna kurtis av den judiska samfälligheten – inte nödvändigtvis för deras röster, och inte ens deras pengar – utan för den makt och det inflytande det innebär att verka inom eliten för vetenskap, kultur, media, affärer och industri."

Judarna har således kontroll över både de konservativa och Labour i det engelska parlamentet.

"Blair har blivit väl belönad. När medierna förra året avslöjade att en hemlig fond hade upprättats för att finansiera valkampanjen före hans tillträde avslöjade man även att en stor judisk-ägd revisionsfirma i London låg bakom fonden. De största bidragsgivarna var ledande medlemmar av den judiska samfälligheten.

Bland de som låg bakom finansieringen av Tony Blair som premiärminister, fanns personer som Michael Levy, Bob Gavron och Paul Hamlyn – alla stora namn inom den judiska affärsvärlden i Storbritannien."

"De (judarna) har blivit så vana vid "högt uppsatta judar" att de förblir oberörda. De har under många år stått under de konservativas banér, som förts av sådana prominenta vänner som t.ex. utrikesminister Malcolm Rifkind och inrikesminister Michael Howard, vilka båda är judar. Källor nära Tony Blair säger att den judiska samfälligheten inget har att frukta från det nya Labour."

Kontentan är att Blair inte kommer att ställa till problem för judarna.

Detta föranleder statsbesök på hög nivå:

"Vetenskapliga och kulturella avtal har undertecknats turismen till Israel slår nya rekord, den ömsesidig handeln blomstrar och en lång rad besök av högt uppsatta regeringsledamöter från båda hållen har inletts. Dessa kulminerade i ett officiellt statsbesök i England av presidenten Weizman i februari."

"Die Hof-Juden" (den aristokratiska delen av världsjudenheten) har alltid gått till väga på samma sätt. De mutar icke-judiska politiker penningvägen och låter dem vara frontfigurer men står i bakgrunden som rådgivare och finansiärer. På så sätt slipper de problem om man skulle motsätta sig den politik som förs. Med hjälp av pengar kan man alltid byta ut politiska ledare som inte "passar in".

Läs vidare om "Hof-Juden" i tidskriften the Dove 2002.


Gå tillbaka till Svenska sidan