Israel – På
Palestiniernas Bekostnad
Av Toby Johansen
den 19 oktober 2009
Den svenske israelaktivisten Ilya
Meyer säger i sin insändare i Världen Idag 2009-10-14, att Israel är
mycket utsatt som ”världens enda judiska stat.”
Detta är inte riktigt sant för som
tillgång har Israel faktiskt också världens mäktigaste nation, USA, samt
även alla sionistiska judar som bor i olika länder runt om i världen. Ett
land som har USA i ryggen kan göra litet som de tycker, utan att några
större vågor kommer i uppror. Att judar sedan sitter på de viktigaste
platserna inom politik och media i olika länder gör att de sällan behöver
klä skott för israeliska dumheter som t. ex.:
IDF-styrkornas övergrepp på
palestinier, att de skjuter gamlingar ur stolen med raketer och kör över
folk i rullstol med stridsvagnar och kör ut palestinier på gatan medan de
demolerar deras hus med schaktmaskiner.
Ilya Meyer påstår även att:
“Den arabiska flyktingströmmen
orsakades av arabvärldens misslyckade anfall mot judarna. Arabvärlden har ändå konsekvent vägrat ta hand om sina arabiska bröder.
Istället är det omvärlden, via främst UNRWA men även en mängd andra organ
finansierade av världssamfundet, som får betala notan för att bevara deras
flyktingstatus – nu i tredje och även fjärde generation.”
Får jag påminna Ilya Meyer om att
det är bevisat i judiska böcker och ett otal andra källor att det var
sionisterna och inga andra som ådrog sig flyktingproblemet. Det står bland
annat att läsa i en judisk bok från 1950-talet. (T. Arnroth: Judiska
öden och hjältar)
Jüri Lina skriver i sin bok Under
Skorpionens Tecken:
”Haganah gjorde allvar av sin
önskan att deportera palestinierna. Den 2 dec 1947 fördrevs, eller
skrämdes bort 750 000 av detta folk från Palestina. Jaffa och Haifa tömdes
på araber. Palestinier från hundratals byar tvingades iväg av
terrorstyrkorna.”
Guds rike är icke av denna världen
Jesus säger "att hans rike icke är
av denna världen." Nej, ”det finns invärtes i eder.” Bibeln säger också
klart och tydligt att det är den kristna församlingen som är Guds
egendomsfolk och inte de nutida judarna i staten Israel. Petrus säger där
till den kristna församlingen:
”I åter ären ’ett utvalt släkte,
ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk’, för att I
skolen förkunna hans härliga gärningar, hans som har kallat eder från
mörkret till sitt underbara ljus. I som förut ’icke voren ett folk’, men
nu ären ’ett Guds folk’, I som ’icke haden fått någon barmhärtighet’, men
nu ’haven fått barmhärtighet’.” (1 Petr. 2:9-10)
Den politiska staten Israel är
både jordisk och materialistisk.
Sektledaren Ulf Ekman säger att
Gud har en särskild frälsningsplan för Israel. Men enligt Bibeln skall
bara en kvarleva av folket i det jordiska Israel bli frälst, närmare
bestämt 1/3. Under världens sista krig blir 2/3 av de hemkomna judarna
dödade, ser vi i Sakarja. 13: 8. Är det judarna som Ekman tagit till
Israel från Ryssland? En ”god gärning” som du säkert njöt av. Det finns
galningar utanför Knutby.
Enligt Peter Englunds bok "Brev
från nollpunkten" blev ca 183 miljoner människor dödade under
1900-talet p.g.a. av människors beslut. Det betyder att fler blev dödade
då än under alla föregående sekel (e. Kr.) sammanlagt. Jag tror inte att
många av dessa beslutsfattare frågade Gud om något. Det gjorde inte de
judiska terroristernas ledare under Israels väg till självständighet och
deras regering gör det inte nu. Aggressiv bosättningspolitik med
grävskopor och automatvapen samt kärnvapen i bakfickan ger dem trumf på
hand mot de palestinska frihetskämparna.
Samtliga politiska partier i
Israel har som viktigaste mål att utöka det judiska territoriet, från
Arbetarpartiet, Högerpartiet Likud, det Ultraortodoxa Chass-partiet, det
Militanta partiet judiska Kach, till terrororganisationen Judiska
Försvarsförbundet.
Preskriptionstiden för mord skall
tas bort i år. Det betyder att man kan bli åtalad för sådant som hände för
t. ex. 60 år sedan. Varför kräver inte svenska folket att Folke
Bernadottes mördare skall utlämnas? Det har inte förekommit ens ett
minnesprogram i svensk TV om denne diplomat som blev mördad på öppen gata.
Och sådana mördare har Israel skyddat i 60 år, så avskyvärt.
Det nedanstående förklarar vad
sionismen egentligen är, om inte Ilya Meyer vet det. Jag kan försäkra att
det inte är en söndagskoleklass.
Vad är sionismen?
Sionismen är huvudsakligen en
politisk ideologi med religiösa inslag. Ben Gurion talade om sig
själv som bolsjevik. Socialismen har haft stort inflytande. Sionismen
består av flera grundelement: rasismen, tanken på judarnas utvaldhet,
nationalismen och socialismen. Det är alltså en judisk motsvarighet till
den tyska nationalsocialismen. Du har den ariska nazismen och den judiska
nazismen. Och den judiska föregick den tyska. Moses Hess var faktiskt den
som först myntade begreppet ”nationalsocialism”, då med avseende på den
judiska socialismen, och detta redan år 1862.
Den enklaste definitionen är att
sionismen är idén om en judisk stat där berget Sion finns. Det finns som
du vet en gammal dröm bland judar om att återvända till Sion. Under
påskhögtiden läser man högt ”i morgon Jerusalem” på var och varannan sida
i Haggada, som handlar om judarnas uttåg ur Egypten.
Men dessa känslor hade ingenting
med sionismen som ideologi att göra. Den politiska sionismen kom till på
1800-talet. Sionismens mål är en judisk stat. De flesta judar idag anser
att sionismen är en positiv förnyelse av judendomen. Judiska församlingen
i Stockholm anser det. Men det finns också andra inriktningar, som Naturei
Karta, som är ortodoxa judar och som anser att sionismen är kättersk. De
är mycket anti-sionistiska och bränner israeliska flaggor på sina
demonstrationer.
Sionismens anfader var Moses Hess
[1812-1875], som också var Marx’ mentor. Han var den som ”omvände” Marx
till socialismen. Hess var en tysk-judisk filosof och en av grundarna till
den tyska socialdemokratin. Han hjälpte också Marx med Kommunistiska
manifestet. Dock utan att underteckna det.
Hess är känd som
”kommunistrabbinen”. Hess skrev en bok 1862 som hette Rom och Jerusalem.
Där lägger han den ideologiska grundvalen för sionismen. Det var rabbinen
Hess som först lanserade begreppet nationalsocialism.
Det är mycket judisk religion i
den boken. Men också rastänkande. Han talar om arierna och judarna som två
raser som står emot varandra. Denna raskamp är ett grundtema i Hess’ bok.
För honom var judarna den överlägsna rasen. Hess betraktade Frankrike som
den stora bundsförvanten och tyskarna som fienden. I sin bok Rom och
Jerusalem, förklarar Hess:
”Hela historien har hittills
handlat om en ras- och klasskamp. Raskampen är det ursprungliga och
primära, klasskampen är det sekundära. Denna raskamp har i världshistorien
främst stått mellan två varandra konfronterande raser: arier och semiter.”
Idén om en judisk stat hänger
också ihop med judeförföljelserna. Man upplevde att judarna inte var
trygga i Europa. Men sionismen blev aldrig någon stor rörelse bland judar
förrän efter andra världskriget. Den österrikisk-judiske journalisten Theodor Herzl [1860-1904] anses som den formella grundaren av
sionismen. Han skrev Judestaten 1896.
Herzl var mera praktisk. Hans bok
Judestaten var en plan för hur kolonisationen av Palestina skulle ske. Han
betonade inte raskampen eller den judiska religionen i samma utsträckning
som Hess. Herzls plan för hur Palestina skulle tagas i besittning
antogs på den första sionistiska kongressen 1897.
Herzl hänvisar till Moses Hess och
har tydlig respekt för honom. Och det har de även i Israel. Hess
begravdes i Bern, Schweiz, sedan flyttade Israels förste premiärminister
Ben Gurion [1886-1973] honom till Israels första kibbutz eftersom man
anser att han är Israels anfader.
Gå tillbaka till Svenska sidan
|