Förstörandet av det svenska folkets arv

Jan Ermefjäll

Tidningen ”Vi på tv” nr 11 2009 meddelar att Margit Silberstein från och med i höst innehar posten som Inrikeskommentator i Sveriges Television.

Född 1950 blev hon journalist i mitten av 1970-talet. Silberstein har varit verksam som politisk redaktör på den av familjen Hjörne ägda Göteborgsposten. Hon har arbetat på Svenska Dagbladet och SVT:s Aktuellt. Inrikeschef på Ekot från 2003. Som medlem i Stockholms Judiska Församling sedan 1982 har MS även hunnit med att skriva i Judisk Krönika samt göra en propagandafilm om ”Förintelsen”.

Så här svarar hon på frågan om vilken drömnyhet hon skulle vilja förmedla i Sveriges Television: ”Utnämningen av en kvinnlig statsminister, helst född i annat land och kanske även med en annan religion”.

När jag läste det svaret kom jag att tänka på vad ett par andra prominenta personligheter med utländsk religion verkat för i samband med det av regeringen utlysta ”Mångkulturåret” 2006.

Den gången beslöt man att satsa på ett nytt mångkulturellt projekt med detta namn.

Skattefinansierade bidrag skulle ges till 350 institutioner, däribland kommuner, landsting, teatrar, museer och lokala projekt. Enligt Yvonne Rock, som samordnade projektet, var huvudmålsättningen att konkurrera ut de ”vita män som fortfarande satt på ledande poster inom kulturlivet. Rock sade i en intervju; ”Vi måste släppa in andra röster, andra historier, andra erfarenheter”, och fick medhåll av Leif Pagrotsky, dåvarande kulturminister och huvudansvarig för ”Mångkulturåret”.

Att kulturinstitutionernas syfte torde vara att främja och beskriva den svenska kulturen, föll tydligen inte Rock och Pagrotsky på läpparna. Jag kan här se en tydlig parallell till Silbersteins ovan citerade ”drömnyhet”.

Troligen avser de att befattningarna skall besättas av den ”elit” som de själva tillhör, och som de tydligen inte räknar till ”vita män”.

Yvonne Rock är tidigare initiativtagare till och före detta chef för Judiska museet i Stockholm. Pagrotsky har i tidningen Dagen gjort följande uttalande; ”judendomen är en viktig del av mitt kulturarv och mina traditioner”. Han säger där att han ”slår vakt om sin judiska identitet” och hyser en ”stark beundran för Israel”.

Är det inte hyckleri, att dessa tre personer i rent egenintresse anser det vara sin uppgift att främja mångkultur och rotlöshet för Sverige, samtidigt som de verkar för att stärka sin egen nationella identitet och kulturella samhörigheter inom den etniska grupp de själva tillhör? Varför vill inte Rock, Pagrotsky och Silberstein att svenskar skall få slå vakt om sin svenska identitet när de främjar sin egen? Dubbelmoral tror jag det kallas.

I slutändan innebär mångkultur i denna form att den svenska identiteten slås sönder och en upplösning sker av alla ursprungliga kulturer och nationella egenarter utom för ”Guds utvalda folk” och staten Israel. Mångkulturen verkar alltså vid närmare granskning dölja judisk rasism.
 

Gå tillbaka till Svenska sidan